Nu är jag ostressad igen. Det är märkligt vad lite tunnelbanestickning kan göra. Seriöst, alltså. Jag sitter där och stickar och räknar (jag stickade själva hälen på sockan och det är lite pyssligt med ökningar och intagningar att hålla reda på) och blir lugn och fin. När vi kommer till Råcksta plockar jag ner grejerna i lugn och ro, drar på mig jackan (det är alldeles för bylsigt att sticka/virka med jacka på och varm blir jag också), virar halsduken några varv, tar på mig vantar och sedan går jag av i Vällingby i sakta mak. Plockar med mig en bunt Metro och när jag kommer fram till skolan konstaterar jag förnöjt att det är släckt uppe på vår våning. Bra. Då är det lugnt och stilla en stund till. Jag larmar av, går uppför trapporna och går in. Tänder bara min skrivbordslampa och startar datorn. Går ut i caféet och sätter på en kanna kaffe, lägger fram tidningarna och tänder levande ljus. Medan kaffebryggaren puttrar och fräser och väsnas går jag tillbaka till mitt arbetsbord, bläddrar i Metro och kollar lite mejl. Lugn och fin. En bra start på dagen.
Nu: jobba!
Nu: jobba!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar