måndag, januari 25, 2010

... i vilken vår hjältinna använt sina superkrafter

När jag kom hem efter en dag fylld av möten, möten och åter möten var jag hungrig och trött. Jag gick förbi bilen och insåg till min lycka att platsen framför var TOM! Äntligen läge att få ut den där den stått infrusen bakom en 30-40 cm hög isvall! Naturligtvis var det inte bara att köra fram den. Den satt ju fast bakom isvallar kring hjulen också. Men jag gungade och trixade så att den till slut for fram ungefär en meter. Tyvärr inte tillräckligt och där var det stopp. Jag frågade först en karl, som passerade, och sedan ytterligare en annan men bägge lät meddela att de faktiskt inte hade tid. Jeffla mesproppar. Det hade handlat om högst en minuts insats. Jag fortsatte envetet att försöka och då passerade en tjej i bil. Hon parkerade lite längre fram på gatan och kom sedan på helt eget initiativ fram och undrade om jag ville ha ett handtag. Och det ville jag ju. Det tog oss inte ens den där minuten att få loss bilen och fram i rätt position. Heja henne! Kvinnor kan! Och de GÖR det dessutom!

När jag kom in var jag jättehungrig. Och jättetrött. Jag rafsade fram en påse bläckfiskringar ur frysen, la dem i en påse med litelite mjöl och skakade om så de blev pyttelite panerade och stekte dem sedan i lite smör och saltade och pepprade. Pressade över lite citron och åt med några stora broccolibuketter. Sedan ville jag nog egentligen gått och lagt mig, men inte ens jag går och lägger mig kvart över sex, så länge jag är frisk. Istället la jag in overdriven och började plocka undan och greja och packa lite till och nu sitter jag här tröttare än tröttast men har packat allt som överhuvudtaget går att packa i nuläget, har städat fint i kök och badrum, dammsugit hela lägenheten och torkat golven! Underbar känsla! I morgon ska jag belöna mig med den där turen till Ljungkvists i Farsta och köpa mer fint garn till min sjal! Och så ska jag ta två rundor ner till grovsoprummet samt se över hur det ser ut i källarförrådet. Matilda har lite prylar kvar där, men i övrigt ska det nog vara rätt sorterat och ordnat. GÖDDE!

Jag läste Mahmood på väg till och från jobbet. Egentligen borde jag läsa nu, men jag ska prata med min käraste i stället. Om jag orkar kanske jag stickar lite sedan. Eller inte.

G'natt, me lovely ones!


... och det är SJU dagar kvar!

Inga kommentarer: