Igår följde jag faktiskt min uppgjorda plan. Från punkt 1 till 3 via 2a. Jag tog tunnelbanan in till Slussen på eftermiddagen, efter knappt 4½ softa löpkilometrar. Ut i trängseln i Götgatsbacken. In på Pocketshop. Hittade en ny Lynleydeckare (fast ordet "deckare" känns hopplöst out of date...) av Elizabeth George. Pang! Där rök min sparsamt tilltagna lördagseftermiddagsbudget. Sneddade över gatan till Presstopp, för att se om det möjligen kommit ut ett nytt nummer av Runner's World. Det hade det - och den var däremot budgeterad. Tog ett kvarts södervarv över Medis och bort mot Mariatorget, längs Swedenborgsgatan. Spanade lite flyktigt efter något mysigt fik att sjunka ner på med lite fika och läsning, men inget av dem jag passerade föll mig riktigt på läppen.
Vid Mariatorget finns ju Rival och Helene's, men där pågick någon slags boulemästerskap med miniläktare, högtalare, massor av folk och en polispiket (vilket verkade vara något av en overkill vid en bouletävling, dårå...), och roligare utsikt kan man ju ha även om man hänger med näsan i en bok, eller tidning. Så jag korsade Hornsgatan och gick uppför Blecktornsgränds backe upp mot Monteliusgatan (vilket på den höjden inte alls är en gata utan en grusgång). På lilla fiket Söderhof köpte jag med mig en latte och en rågmacka med brie och en massa goda grönsaker på och sedan satte jag mig där, högt över Södermälarstrand och med Gamla Stan och city och Slussen nedanför mina fötter.
Solen värmde bitvis väldigt skönt och jag blev sittande länge. Flera timmar. Inte så mycket söderfolk att spana på (de är för övrigt värda ett helt eget bloggeri och det ska de få framöver - med bilder) men desto fler turister av varierande karaktär...
Frampå tidiga kvällningen anslöt P och vi blev sittande en god stund till. Vi kom att diskutera varför Stadshuset inte har någon klocka. Vi var båda övertygade om att den måste ha monterats ner för renovering, eller nåt, och sedan aldrig kommit upp igen. Vi vädrade en politisk skandal. Jag menar... vi har ju bägge sett att den faktiskt fanns. På Jönssonsligans tid*.
Stockholm är så vackert - och inte minst ur den vinkel jag hade där. Men till slut bröt vi upp, gick ner mot Medis igen, högg en gyros och en falafel och när vi ätit upp gick vi bort till Victoria och köpte oss varsin biljett till Brüno. Seriöst, alltså... om man bortser från Ringentrilogin - där jag bevistade samtliga nattliga premiärer - så är det nog första gången jag ser en så "färsk" film. Den hade ju premiär i fredags! Och... haha... den är sjuk och vriden och bitvis galet rolig. Och inte så lite elak. Me like! Jag skrattade så jag hade ont i magen. Se den! SE DEN!!!
*när det gäller klockan och Jönssonligan blev jag helt enkelt tvungen att googla upp det... och... haha... Klockan har ju aldrig funnits där! Det var ju bara en filmgrej. Så kan det gå om man ser på film och är alltför okritisk... HAHAHAHA..!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar