... i vilken vår hjältinna är oförtruten

I natt har jag sovit tungt. Drömt en del, men inget jag direkt minns - förutom att väldigt många av mina vänner dyker upp i oanade konstellationer. Huvudet känns tungt. Kanske skulle jag införskaffa en bettskena? Det känns som att jag är sammanbiten när jag vaknar, liksom.

Arbetsdagen igår var tung. Men nu på morgonen har jag bestämt mig för att ta det med en klackspark. Påverka det jag kan och i övrigt köra mitt race. Vara jävligt bra på det jag är jävligt bra på och känna mig nöjd med det.

Dagen i övrigt igår var mysig. Det är fint att ha Matilda här. Igår kväll satt hon och pluggade matte medan jag gjorde klart den blålila sjalen. Småprat och tedrickning.

I eftermiddag ska vi ses inne i stan för att gå och se Daliutställningen på Moderna! Spännande!

Nu är min avsikt att få i mig en mugg kaffe till och sedan är det dags att hasta mot kollektivtrafiken. Ingen virkning idag; det får bli Opeth och Dream Theater i min iPod. Och kanske lite Bigelf också. Lite lagom inlyssning - hålla på och plugga banden man ska se är ju bara löjligt.

Ha en fin höstdag, me hearties! Det ska banne mig jag ha! På något vis.