Jo, minsann. Så är det. Åtminstone om man ska döma av kulturfolkets nya attribut. Tidigare har ju en stor del av dessa gått under benämningen "kulturkoftor", men kofta är SÅ 1900-tal och nu har i stället sjalen gjort sitt definitiva intåg på kulturparnassen. Jag har sett det redan tidigare, och det har säkert ni också, och nu har även DN Kultur uppmärksammat det hela. I dagens nummer finns en liten artikel som behandlar det faktum att en påfallande stor andel författare bär sjal, såväl män som kvinnor, i Svensk Bokhandels höstkatalog. Allt från Ernst Kirschsteiger till Kerstin Ekman. Jag googlade snabbt upp några andra kultursjalar.
Jag har också några sjalar som jag gärna använder. Särskilt min blå-koppar-brun-blyertsgrå-vit-guldrandiga från Indiska. Jag vet inte om jag känner mig särskilt kulturell i den. Men väldigt fin.
Jag har också några sjalar som jag gärna använder. Särskilt min blå-koppar-brun-blyertsgrå-vit-guldrandiga från Indiska. Jag vet inte om jag känner mig särskilt kulturell i den. Men väldigt fin.
Inlägg
7 kommentarer:
OJ... är de på väg tillbaka. Måste nog börja rota i mina lådor.
Fast det vete tusan om jag skulle uppfattas som kulturell för det. :-)
Vill man ens det? ;D
Sjalen har varit min bästa vän i flera år, det värmer ju så gött och så man känner sig som så mysig!
Saran> men så är du ju lite kulturell också... ;)
Kulturig du ser ut! Även på 1800-talet och tidigare hade unga (och äldre) konstnärs- och kulturtyper halsdukar och sjalar. Uniformer brukar ha en tendens att sitta kvar. =)
Cal> Koftan kanske bara var ett mellanspel, då? :)
Tror att koftan försvinner ett tag när slängkappan kommer tillbaka, men sen blir den inne igen! ;-D
Skicka en kommentar