... i vilken vår hjältinna luftat sig en smula

Jag kan fan inte sitta inne hela dagen. Eller... det är klart att jag kan, men jag bör inte göra det. Så till slut fick jag tummen ur, tog på mig kläder, högg kameran och gick ut en timme. Jag hade en idé om att gå i skogen och kanske runt Flaten, men fann mig själv gåendes helt åt andra hållet. Över en öde skolgård med o-levande hästar...

... och längs med vattnet där skira blå blomster delade utrymme med döda cyklar.

Det var varmt och skönt ute. Tracktopen åkte av rätt snart. Men det är något med grönskan. Den är liksom... överdriven. Lite för fet och för grön - som ett sista motspänstigt ryck innan hösten kommer. Syrsorna gnisslar frenetiskt. De har inte lång tid kvar nu.

Sista biten av promenaden gick genom skogen bakom mitt hus. Regnet från igår hade gjort stigen slirig och en del geggapölar var kvar. Men om man stannar och tittar på dem kan de vara väldigt vackra, beroende vad man ser i dem.

Naturligtvis lyckades jag få ett myggbett också. Jag hatar de där blodsugarna.