söndag, augusti 16, 2009

... i vilken vår hjältinna tillbringar en söndagsmorgon




















Vaknade runt åtta. Jag har nog sovit hårt för jag hörde inte när den feta söndags-DN dunsade ner på hallgolvet. Jag har, som vanligt nuförtiden, drömt skumma saker. Oftast befinner jag mig på någon form av offentliga platser och där är det bara en enda röra med familj och släkt och människor som jag normalt aldrig skulle träffa samtidigt. Men det är ungefär vad jag kommer ihåg. Ett tag hade jag en bok vid sängen så att jag dels kunde skriva ner saker jag kom att tänka på just när jag skulle somna (så att jag sedan kunde koppla bort dem utan att oroa mig för att glömma dem) och dels för att just skriva ner mina... drömmar. Egentligen ligger ju boken kvar. En penna också. Jag ska bara ta mig samman och skriva, då...

Jag låg kvar en stund och försökte först se om jag kanske kunde somna om. Jag är säker på att det är de extremt tidiga mornarna på vardagarna som totalsabbar mina helgmornar. Det gick förstås inte. Sedan låg jag kvar en stund i alla fall, lyssnade på stormen utanför (ja, det blåser rejält ute idag!) och önskade att jag inte vaknat ensam.

Till slut tog jag mig samman och fick benen över sängkanten. Gick ut i köket och fixade till det som, IMO, är stans bästa morronkaffe. Puffade upp kuddar i soffan, startade laptopen och satte på teven. Jag brukar mjukstarta mina helgmornar med lite frukostteve men idag är det... SPORT istället. Friidrotts-VM. Och naturligtvis ska alla vi som inte gillar att glo på sport bli överkörda och antingen tvingas titta på eländet (och då måste jag ändå säga att just friidrott är bra mycket uthärdligare än hockey, speedway och curling, till exempel), stänga av eller - om man inte har några ComHempaket och Boxrar och sånt - sitta och glo på det här???


















Huff.

Men nu är det i alla fall söndagsmorgon och jag ska ta en bloggpromenad, plöja mig igenom DN, hänga lite på Facebook och kanske fulbrodera lite till. Det är så skönt att få färdigt saker så de inte ligger i hörnen och pekar anklagande på mig. Att göra det är ungefär planen för hela min dag.

Allt annat är superbonus, me lovely ones.

2 kommentarer:

Muminen sa...

Eftersom jag nästan varje morgon kommer ihåg åtminstone delar av nattens drömmar, har jag OCKSÅ haft tankar på att skriva ner dem och kanske till slut göra en bok av det hela. Men det ÄR ju inte lätt att försöka måla upp det man i drömmarna ser - det är rena labyrinterna och för det mesta så surrealistiskt, att det inte GÅR att förklara. Man bor i ett hus på landet, när man öppnar dörren är man mitt i stan, stegar man sen ut genom dörren så simmar man i ett hav. Märkligt vilka tvära kast drömmarna kan ta. Jag kan uppriktligen säga att jag roas av mina drömmar. :) För det mesta, iaf.

dyermaker sa...

Jag är ovan att ens minnas att jag drömt, så jag skulle åtminstone vilja börja skissa ner dem i stora drag.