Jag drömmer mycket, nuförtiden. Eller så har jag alltid gjort det men tidigare bara kunnat minnas mardrömmarna (särskilt en återkommande). Men nu drömmer jag om allt möjligt. Mycket om mina vänner och en del bekanta, men mest om mina barn och i drömmarna är de små. Det känns lite fint.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
den här versionen är verkligen helt magisk.. det är så jag kan börja storgråta bara av att lyssna på den. jisses!
Skicka en kommentar