måndag, november 16, 2009

... i vilken vår hjältinna släpar sig fram

När jag åkte till jobbet i morse var jag i god färd med vante No. 2. Den var nästan klar när jag kom fram. Bara tummarna återstod. På hemvägen var jag helt inställd på överlevnad och inget annat. Inget stickande, alltså. När jag kom hem däckade jag i soffan ett par, tre timmar men sedan samlade jag ihop mig, med hjälp av medikamenter och te, och gjorde klart tummarna. Sedan fick jag vila lite. Men nu har jag fäst trådar och dekorerat dem. Helt slut är jag igen... men... de är färdiga! Och... de är ju redan sålda! :)

2 kommentarer:

Catharina sa...

Redan back in business?? Ja, det är ju så livet som lärare är visserligen...men det är nog inte hälsosamt. Du får pallra dig ner till Småland framöver för jag saknar dig också! Lite vin, prat och skratt skulle liva upp tillvaron.
*storkram*

dyermaker sa...

Nej... jag åkte in till jobbet idag, men gav upp i halvtid och åkte hem igen...

Ja! Vi måste ses snart!

*krama*