Torgny Lindgren verkar vara en cool kille. Jag såg honom på reprisen av Babel igår där han delade med sig av ovärderliga tips för oss med skrivarambitioner. Han sa att en författare måste ha väldigt sköna tofflor (check!), dricka te (check!) och... ha en hund. Hmm... där sket det sig. En bra författarhund ska liksom ligga nära husse/matte och "trycka på lite". När man sedan skriver något man är riktigt nöjd med klappar man på hunden lite.
Hund kommer helt enkelt inte på fråga. Inte ens en liten katt, i nuläget. Frågan är om hunden (ev. katten, men det hade herr Lindgren inte testat) går att ersätta med något annat? En guldfisk? En trevlig krukväxt? Eller... kanske Någon som pussar en i nacken emellanåt och serverar det där teet? Det vore i och för sig väldigt mysigt, men jag misstänker att det vore i lika mån distraherande. Det kanske inte skulle bli så mycket skrivet.
(Herr Lindgren med hund. Tofflor och te utom synhåll.)
Herr Lindgren hade vidare mycket svårt att förstå hur författande skulle kunna vara ett yrke i sig självt. Han sa att han alltid betraktat sig som arbetslös, och att han skrivit så mycket för att han ju liksom haft tid till det. En mycket anspråkslös och tillbakalutad attityd. Det gillar jag. Jag måste, skam till sägandes, säga att jag bara läst en enda av hans böcker - Bat-Seba. Det ska jag göra något åt.
Frågan är bara hur jag, som ju inte är arbetslös, ska få tid till att skriva? Jag pratade lite med min käraste om det men inte heller han, som annars har många kloka synpunkter, kunde riktigt svara på det. ska man gå upp en timme tidigare varje morgon? Nej. Skriva en timme efter jobbet? Avsätta varje söndag förmiddag? Skriva på loven? Jag vet inte. Jag får helt enkelt klura vidare på det och fortsätta skriva här i bloggen, så länge.
En skrivarkurs vore för övrigt roligt att prova på! Det kanske skulle låta sig göras i sommar?
Hund kommer helt enkelt inte på fråga. Inte ens en liten katt, i nuläget. Frågan är om hunden (ev. katten, men det hade herr Lindgren inte testat) går att ersätta med något annat? En guldfisk? En trevlig krukväxt? Eller... kanske Någon som pussar en i nacken emellanåt och serverar det där teet? Det vore i och för sig väldigt mysigt, men jag misstänker att det vore i lika mån distraherande. Det kanske inte skulle bli så mycket skrivet.
(Herr Lindgren med hund. Tofflor och te utom synhåll.)
Herr Lindgren hade vidare mycket svårt att förstå hur författande skulle kunna vara ett yrke i sig självt. Han sa att han alltid betraktat sig som arbetslös, och att han skrivit så mycket för att han ju liksom haft tid till det. En mycket anspråkslös och tillbakalutad attityd. Det gillar jag. Jag måste, skam till sägandes, säga att jag bara läst en enda av hans böcker - Bat-Seba. Det ska jag göra något åt.
Frågan är bara hur jag, som ju inte är arbetslös, ska få tid till att skriva? Jag pratade lite med min käraste om det men inte heller han, som annars har många kloka synpunkter, kunde riktigt svara på det. ska man gå upp en timme tidigare varje morgon? Nej. Skriva en timme efter jobbet? Avsätta varje söndag förmiddag? Skriva på loven? Jag vet inte. Jag får helt enkelt klura vidare på det och fortsätta skriva här i bloggen, så länge.
En skrivarkurs vore för övrigt roligt att prova på! Det kanske skulle låta sig göras i sommar?
Inlägg
1 kommentar:
Torgny Lindgren är vår tids Selma Lagerlöf! Underbart när han läser upp sina egna mästerverk på västerbottniska på ljudböcker! Sagogubbe! Såg en intervju med honom på TV där han sa att han hatade metaforer! Han och hans kompisar brukade sitta och driva med metaforer! När jag tänker tillbaka är hans böcker otroligt rättframma, där personerna kommer med raka funderingar som pendlar mellan charmig naivitet och djupare folklig livsfilosofi! :-)
Skicka en kommentar