Soffor är fantastiska uppfinningar. Särskilt min. Jag bara sitter här och päser i den, medan världen kommer till mig via telefon (najsigt samtal med Matilda och minst lika najsigt samtal med min käraste som är på hemväg nu), teven (reportage i Uppdrag granskning om hur ett helt samhälle sviker en våldtagen flicka å det allra grövsta... de borde jävlar i mig skämmas långt in i nästa århundrade - och den där slemme prästen... vilken osedvanligt vidrig företrädare för den svenska kyrkan... *morr*) och datorn (Fejan, mejl och DN i nätversionen).
Ingrid och jag fick oss en skön, rask promenad efter det nationella provet. Tempot var bra och efter påsk är det vi som sträcker ut och kör vår sköna mil! Vi går där - fort som fan - och samtalar om allt möjligt. Idag blev det mest träningssnack. Ingrid har också börjat träna på gym och vi diskuterade träningsmetoder, intervall, reps och hur ofta man ska träna. Vikten av att både hitta en träningsform man tycker om, så att man inte ger upp, och balansen mellan konditions- och styrketräning. Nästa vecka pratar vi antagligen om något annat.
Efter jobbet kom jag mig iväg till gymmet. Rejäl uppvärmning på träningscykel, holmgång med maskinerna (hela programmet) och så avrunda med crosstrainern. Skönt! Och knät håller sig fortfarande lugnt och fint.
Väl hemma igen gjorde jag en ostomelett som jag la på ett par skivor grovt bröd, åt och kände mig styrkt av. Tappade upp ett hett bad, i vilket det var skönt att låta min smått rådbråkade kropp glida ner och sedan ligga och fnissa medan jag läste klart i Marian Keyes Under the Duvet. När jag badat klart drog jag på mig de slappaste kläder jag kunde hitta och landade i soffan där jag sedan hållit hov i min ensamhet. Och lackat naglarna. Nu tror jag att jag ska fixa mig en mugg te och sedan krypa ner under täcket. Jag är klar med Om Jesus också och ska nu sätta tänderna i Michael Gilsenans Recognizing Islam. Det är rätt okej att plugga under ett duntäcke!
Ingrid och jag fick oss en skön, rask promenad efter det nationella provet. Tempot var bra och efter påsk är det vi som sträcker ut och kör vår sköna mil! Vi går där - fort som fan - och samtalar om allt möjligt. Idag blev det mest träningssnack. Ingrid har också börjat träna på gym och vi diskuterade träningsmetoder, intervall, reps och hur ofta man ska träna. Vikten av att både hitta en träningsform man tycker om, så att man inte ger upp, och balansen mellan konditions- och styrketräning. Nästa vecka pratar vi antagligen om något annat.
Efter jobbet kom jag mig iväg till gymmet. Rejäl uppvärmning på träningscykel, holmgång med maskinerna (hela programmet) och så avrunda med crosstrainern. Skönt! Och knät håller sig fortfarande lugnt och fint.
Väl hemma igen gjorde jag en ostomelett som jag la på ett par skivor grovt bröd, åt och kände mig styrkt av. Tappade upp ett hett bad, i vilket det var skönt att låta min smått rådbråkade kropp glida ner och sedan ligga och fnissa medan jag läste klart i Marian Keyes Under the Duvet. När jag badat klart drog jag på mig de slappaste kläder jag kunde hitta och landade i soffan där jag sedan hållit hov i min ensamhet. Och lackat naglarna. Nu tror jag att jag ska fixa mig en mugg te och sedan krypa ner under täcket. Jag är klar med Om Jesus också och ska nu sätta tänderna i Michael Gilsenans Recognizing Islam. Det är rätt okej att plugga under ett duntäcke!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar