Snudd på, i alla fall. Klockan är strax efter tio en lördagsmorgon och jag är inte bara uppe, är nyduschad och har ätit frukost - jag har varit på 60 minuters spinning! Sug på den, va'!
Varför man utsätter sig för sådant? Ptja... bortsett från den känsla av välbefinnande och allmän oöverträffbarhet som infinner sig efter avslutat pass så gjorde jag det, tillsammans med mina kollegor, för en god sak: Spinn of Hope. Det var för övrigt så utmattande roligt att jag är sugen på att börja gå på lite sådana pass. Varje timme under dagen (ja, idag då) är det ett nytt musikaliskt tema; jag fick reggaepasset och undrade om det inte skulle vara i softaste laget. Låt mig säga så här: det var det inte.
Nu plockat vi ihop lite grejer, min käraste och jag och åker hem. Till honom, alltså.
Varför man utsätter sig för sådant? Ptja... bortsett från den känsla av välbefinnande och allmän oöverträffbarhet som infinner sig efter avslutat pass så gjorde jag det, tillsammans med mina kollegor, för en god sak: Spinn of Hope. Det var för övrigt så utmattande roligt att jag är sugen på att börja gå på lite sådana pass. Varje timme under dagen (ja, idag då) är det ett nytt musikaliskt tema; jag fick reggaepasset och undrade om det inte skulle vara i softaste laget. Låt mig säga så här: det var det inte.
Nu plockat vi ihop lite grejer, min käraste och jag och åker hem. Till honom, alltså.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar