... i vilken vår hjältinna är kollegial

Catharina behöver kompa ut sista lektionen så hon kan susa hem och förbereda en av sönernas födesledagsfirande lite. Rektorn var ytterst tveksam, när hon framförde detta vid fikabordet, tidigare. Den här lilla gruppen killar (nior) kan inte lämnas med självstudier; då finns risken att de bara drar. Plötsligt hörde jag mig själv säga: "Men vilken tid är det? Är det efter halvtvå kan jag ta det." Så nu har jag plötsligt en lektion extra. I svenska. Men det kan nog bli roligt (eller åtminstone fullständigt uthärdligt) - jag hade dem i svenska i sjuan och vi trivs fint ihop. De ska skriva bokrecension och sedan ska vi se en bit av den utmärkta Führerns elit. Det blir nog bra.

Och väldigt kollegialt, som sagt.