... i vilken vår hjältinna lekt vegan och blivit lite militant på köpet

Imorgon är det min och Bosses tur att stå för godsakerna till mysfikat. Dealen är att Bosse fixar frallorna och jag pålägg etc, plus att jag ska baka bullar. Det är rättvist - förra gången var det Bosse som fixade smörgåsdetaljerna.

Eftersom vi har minst tre mjölkallergiker bland oss tänkte jag se till att alla kan äta av allt. Så det blev mjölkfritt margarin, mjölkfri ost, rökt skinka och paprika. Och så bullarna då. Jag tänkte baka dem efter ett veganrecept jag hittade och som egentligen var ett helt klassiskt kanelbullsrecept (det som brukar finnas på mjölpaketen) men där mjölken var utbytt mot soja"mjölk" och smöret mot mjölkfritt margarin. Allt var gott och väl tills jag skulle lossa bullarna från bakpappret. Det gick inte. De satt tokfast. Försökte jag med milt våld (stekspade) lossnade bullen. Men inte botten. Till slut blev jag skitarg och fick lust att ta bulljävlarna och hiva ut dem från balkongen. Men innan dess kom jag på det gamla rulltårtetricket från hemkunskapen (jag har nog inte bakat rulltårta sedan dess, nej...). Så jag vände upp och ner på pappren och penslade med vatten. Och sipåfan om inte nästan alla bullar lossnade helt beskedligt. Jag undrar varför de fastnade. Kanske berodde det på de utbytta ingredienserna? Eller på att jag penslat med soja"mjölken" i stället för ägg eftersom jag tänkte att är det veganskt så är det och då kladdas det inte med ägg..? Ingen aning.

Dock blev de djävulskt goda (jag åt upp en av de trasiga) och när jag hämtat upp det sista av tvätten, alldeles strax, ska jag laga mig en stor balja te och avnjuta tillsammans med ännu en trasig bulle.