Ja... Här sitter jag i soffan och orkar knappt röra mig. Det får bli tidig läggning ikväll. När jag kom hem låg Kärlek, hur fan gör man? Bob Hansson frågar dom som vet på hallgolvet och väntade på mig. Jag är så frestad att börja läsa den på studs, men ska försöka behärska mig och först avsluta Majgull Axelssons bok, annars vet jag hur det blir; jag sugs in i Bobvärlden och glömmer allt annat. Så boken får vänta till fredag och då ska jag högtidlighålla öppnandet av den med ett par glas rött och något smarrigt att äta!
Jag vaknade ganska utvilad imorse och klev upp redan vid halvåtta. Mjukstartade med kaffe och dusch och en lätt frukost och lite småpysslande innan jag gick ner till stationen och åkte in till stan. Mål nr 1 var att hitta ett par stövlar och eftersom man aldrig ska köpa skor och/eller stövlar på eftermiddagen så skyndade jag mig att snoka runt i skobutikerna och lyckades hitta ett par stövlar som passade in på mina kriterier (läder, svarta, låg och bekväm men snygg klack och höga skaft - de kunde varit ännu högre, men jag är nöjd). Förtänksam som jag då och då kan vara (logistikens okrönta drottning, faktiskt!) så bad jag att få lägga undan dem så jag skulle slippa kånka omkring på dem. Sedan var det dags att träffa Dee för en rask halvmilapromenad runt Växjösjön i det ganska trevliga vädret. Vi trampade på i bra fart vilket gör att jag helt klart kan räkna in det i dagens motion. *nöjd* Sedan bjöd Dee helt schangtilt på en god lunch. Det är trevligt att träffas och promenera samtidigt. Det öppna rummet inbjuder till att prata och utbyta allehanda tankar och sedan fördjupade vi oss lite i ett litterärt projekt under lunchen. Det tål att funderas på. För övrigt är det en intressant upplevelse att träffa någon IRL som man pratat med i åratal på nätet. Det tillkommer ju en ny dimension i samtalet - the eyebrows, som Frank Zappa sa - och i det här fallet känns det bara roligt!
Efter lunchen skildes vi åt och jag fick handlat lite småpinaler samt en snygg, enkel svart kappa. Den är jag nöjd med! Jag och Ingrid skulle ses vid tretiden så efter att ha hämtat stövlarna gick jag till stationen och stuvade in kassarna i en förvaringsbox och gick för att möta henne vid Oxtorget. På vägen dit "råkade" jag ju passera Umbra och kunde inte motstå frestelsen att smita in och köpa ett par härvor Point Five i samma helt fantastiska röda nyanser som jag stickade en tröja (till Matilda) av förra hösten. Det ska bli en fin, lång halsduk till min nya svarta kappa. Ska börja på den imorgon, är tanken.
Ingrid bjöd på kaffe och kärleksmums hemma hos sig och det var roligt att sitta där och prata och höra henne berätta om sina studier på universitetet och givetvis också uppdatera henne på lite jobbskvaller (inte för att det händer så mycket att skvallra om, dårå...) och liksom bara ha det trevligt tillsammans. Och vi kan förstås inte träffas utan att promenera också! Jag saknar henne på jobbet i allmänhet och våra härliga pedagågiska powerwalks i synnerhet! Så vi körde ner till tennishallen och tog en vända runt Växjösjön - medsols den här gången! ;-) - i jävelfart. Vi rundade sjön på 45 minuter trots att jag hade snyggstövlar (fast de är i ärlighetens namn inte särskilt snygga längre - det var ju därför jag verkligen var tvungen att hitta mig ett par nya!) och klarade av att prata under tiden! Det hade börjat skymma när vi började vår promenad och när vi kom tillbaka till bilen var det nermörkt. Hon skjutsade mig till stationen, där jag precis hann hämta upp mina grejer och hoppa på tåget hem, helt enligt mina planer.
Det var kyligt att gå hem från stationen och jag var ganska trött i benen - jag har ju traskat i butiker ett par timmar idag, också - så det kändes verkligen ljuvligt att komma hem, droppa kassarna i hallen och sätta på en balja hett te. Medan teet blev klart tände jag lite ljus och bredde mig ett par knäckemackor med stark ost på. Mina ben blev glada när jag la upp dem på vardagsrumsbordet och bara vilade. Jag borde nog diska och kanske plocka undan lite, men jag varken orkar eller har lust. Tror jag ska ta och tappa upp ett hett bad och sätta på lite Miles Davis. Ringa ett par samtal. Lägga mig och läsa. Det har varit en lång dag. Men också en bra dag. En må-bra-dag, vilket ju är just vad jag lovat mig själv att alla dagar ska vara den här veckan.
Ha det gott, me lovely ones.
PS. Det var en jäääädrans tur att jag redan köpt en kappa, när Ingrid berättade att det finns en Noa Noabutik i Växjö - annars vet man aldrig hur den här dagen hade slutat. Eller... förresten... det vet man.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar