Det är märkligt det här med hur jag är mottaglig för olika saker vid olika tidpunkter. När jag för många år sedan läste Huggormens tid vill jag minnas att jag bara tyckte det var en smårolig bok. När jag läser den idag (ja... just idag... söndagen den 5:e oktober) sitter jag och bara storler.. njuter... och läser om små passager jag gillar lite extra... Och håller med Karl Andersson om att det är såhär det är:
När ryggen raknar klarnar hjärnan.
Oh, ja... så är det!
Utanför smattrar regnet mot fönstren och mot asfalten. Det har det gjort sedan innan jag vaknade. En dag som gjord för läsning, funderingar, tevetittande (t ex Ohlsson, Beckman och Can plus Babel och sedan en dokumentär om John le Carré), kaffenjutande och... bloggande. Kultursöndag, alltså - om jag vill vara lite pretto. Och det är klart jag vill. Det är ju föffan oemotståndligt!
(Och snart slår en av mina hoyor ut i flera små, ljuvligt doftande klasar!)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar