... i vilken vår hjältinna firar lördagskväll

Inte för att jag har något att fira och inte för att jag har det så festligt, heller. Men lite mysigt är det ändå, trots att jag gärna hade haft något trevligt sällskap. Ljusen brinner, vinet i mitt glas är runt och gott och på grannens balkong har några tjejer allsång med Summer of 69 och de kan faktiskt både text och melodi, så det är rätt roligt att höra på deras anfådda sång.

På teven visar Kunskapskanalen Leyla Assaf-Tengroths Inte som min syster, om ett par syrisk-libanesiska tjejer och deras unga livsöden, och min mage är full av både kanelbullar och en krämig (dock inte gräddig - jag använde Kelda Lagalätt, även om den är späckad med äckliga tillsatser) och mycket vitlökig potatisgratäng. Smaskigt värre.

Om en stund - men inte riktigt än - ska jag krypa ner under duntäcket med Sture Dahlströms Huggormens tid och läsa tills jag tuppar av.

















Imorgon är en annan dag.