Skön drömsömn och jag vaknade av mig själv en kvart i sex. Låg och drog mig lite och gick sedan upp. Det kändes faktiskt helt okej. Idag är det en sådan där dag som kräver en gosig, mjuk tröja, känner jag. Det får bli en svart med lite flätor och långa ärmar. Jag har inte stickat den själv, men går och fnular på om jag inte skulle låta nästa (eller nästnästa) projekt få bli en tröja till mig själv. Ett något mer lättjobbat projekt än det plommonlila, dock. Men först ska jag sticka en mössa till någon papperslös. Det är då själva FAN att det här i vårt bortskämda curlingland ska behöva vara på det viset att eländigt fattiga och desperata människor som kommer hit för att försöka hitta försörjning ska behöva smyga omkring, inte få sjukvård, inte ha mat varje dag och dessutom frysa öronen av sig. Jag vet inte om jag kan göra så mycket åt de problemen här och nu, förutom det där med öronen. Så då gör jag det. Sedan får vi se.
Medan jag dricker mitt morgonkaffe ser jag på SVT:s morgonteve och ett samtal om den nu alltmer uppblommande islamofobin. Det är skrämmande att SD med sin rasistretorik får så mångas öron; låt vara att det till största delen handlar om landets intelligensreserv och andra mentala kalhyggen, men det känns inte alls betryggande ändå. Snarare tvärtom, faktiskt. De ligger och svävar runt 4-procentsspärren nu och det är ingen bekväm tanke. Enda gången någonsin jag verkligen tyckt det är synd att jag inte är medlem i Svenska kyrkan var just vid kyrkovalet då vi alla skulle gått man ur huse för att mota bort dem, så de inte kommer in någonstans.
Vad gäller just "det muslimska hotet" hamnar ju fokus totalsnett. Några få som hojtar om sharialagar och som trakasserar obeslöjade kvinnor får alldeles för mycket utrymme och spelar SD rakt i händerna, medan den stora massan mainstreammuslimer inte alls håller sig med den sortens idéer. Snarare är det de som är hotade...
Medan jag dricker mitt morgonkaffe ser jag på SVT:s morgonteve och ett samtal om den nu alltmer uppblommande islamofobin. Det är skrämmande att SD med sin rasistretorik får så mångas öron; låt vara att det till största delen handlar om landets intelligensreserv och andra mentala kalhyggen, men det känns inte alls betryggande ändå. Snarare tvärtom, faktiskt. De ligger och svävar runt 4-procentsspärren nu och det är ingen bekväm tanke. Enda gången någonsin jag verkligen tyckt det är synd att jag inte är medlem i Svenska kyrkan var just vid kyrkovalet då vi alla skulle gått man ur huse för att mota bort dem, så de inte kommer in någonstans.
Vad gäller just "det muslimska hotet" hamnar ju fokus totalsnett. Några få som hojtar om sharialagar och som trakasserar obeslöjade kvinnor får alldeles för mycket utrymme och spelar SD rakt i händerna, medan den stora massan mainstreammuslimer inte alls håller sig med den sortens idéer. Snarare är det de som är hotade...
3 kommentarer:
Gott att läsa om mössan! Jag vill inte tjata på folk, men samtidigt så vill jag förskräcklans gärna få det ur händerna, dels för deras örons skull men också för att jag sagt att jag ska och det är jobbigt med saker som inte blir av. Typ. Så gott att läsa.
Angående folks relationer tror jag även de kan vara bättre än vad folk ser. Eller intressantare, för att folk kan vara intressanta fast de inte ser så ut. Och två såna ser ju extra tråkigt ut, eller hur..? :)
Jag vet hur jag tänker, kring det där ovan, men jag har svårt att få ut det när jag varit ute i gryningen och fått konstaterat att jag har trettiotvå tänder. På sant!
Jag har spritt the gospel! Malin här på jobbet ska också sticka något - men hon undrade om det kan få vara okej med vantar och jag sa att det var det!
Vad gulligt!!! :) Nu sitter jag med bredaste leendet klistrat!! Tacka så mycket från mig. Inte bara en kompis till mig och främling för dem, utan ett led till! Jösses!
Skicka en kommentar