... i vilken vår hjältinna går över till vintertid

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; jag vill ha ränta på den där timmen som snoddes av mig i våras! Jag vill inte ha den tillbaka en vanlig gråvåt söndagsmorgon när jag kan sova längre i alla fall. Jag vill ha den en måndagsmorgon! Ska det vara så förbaskat svårt att fixa?


























(Tack Johanna för den sköna Smillabilden!)

Nu är kaffet klart och jag ska sitta med tända ljus och en gosig filt här i min soffa, sy lite och titta på fyrans morgonteve där Jan Guillou snart ska intervjuas om sitt liv som hemlig KGB-agent. Han gör en halv Karl-Bertil Jonsson och försöker raljera bort det hela genom att vika ner sig lite och spela på ungdomlig naivitet, istället för att rakryggat yppa sanningen. Men... vad ska han annars göra? Ska bli intressant att se intervjun, ändå.

Tilde de Paula pratar med Martina Haag om känslor inför vintern. Det verkar vara en ganska vanlig känsla att man bara vill låsa in sig, gå i ide och komma ut till våren. Så tycker inte jag. Visst är jag inne mycket, men uppskattar också att vara ute och riktigt känna kylan, vätan, fukten och vinden. Några av de bästa promenader som kan göras är de man gör på Skrea strand (Falkenberg) en eftermiddag i januaristorm där ansiktet fryser till is och det bara dånar och dundrar av hav och vindar. Havet är otrevligt och isgrått och vinden kryper innanför alla kläder och man går tills man verkligen bara inte orkar mer och sedan går man hem och dricker hett te. Ljuvligt!

Men än så länge är det höst - och det tycker jag allra mest om!