Det har varit mysigt värre att sitta inne och kura medan vinden dundrat på och regnet smattrat mot fönstren. Dricka muggvis med te och ha raggsockar på. Sticka en del, medan jag tittade på Vem vet mest?, läsa vidare i Anna Janssons Svart fjäril (som är väldigt ojämn) och så testa att göra decoupage. Jag hade allt hemma som behövdes (fast jag hittade inte den jämrans lilla rollern med vilken man kan stryka på limmet/lacken så snyggt och fint) och är riktigt nöjd med resultatet. Eftersom det finns en kreativ tjej i min vänkrets som gör sådant betydligt snyggare än jag ska jag inte lägga upp några bilder här; i all synnerhet inte som de bilder jag hade hemma är av samma typ som de hon använder. Men jag ska visa annat, som jag ska göra längre fram!
Så blev det ett långlångt, skönt samtal i telefon med en av mina mer långväga Annor. Lite ömsesidigt uppdaterande av nuet och så en del prat om [gemensamma] framtidsplaner. Längre mejlväxling med Agneta också. Ville hellre pratat med henne också i telefon, men mejla var bättre när huvudet bankar som det gör. Chatt med bägge syrrorna, dessutom. Och Johanna.
Jag mår fortfarande risigt och har bestämt mig för att stanna hemma åtminstone imorgon. Sova, vila och kurera mig så gott jag kan. Det finns en bortre gräns för hur länge jag orkar vara mer än halvkass och ändå släpa mig till jobbet. Och nu har jag lite feber också. Så får det bli, alltså.
Skymningen faller. Jag ska tända ljus och laga mer te. Dra fram en filt och ligga i soffan och riktigt känna hur sjuk jag är. Det finns något gott i det också. Inte trycka bort. Bejaka. För en gångs skull. Det får vara slut på sjuknärvaron ett tag, för min del.
Så blev det ett långlångt, skönt samtal i telefon med en av mina mer långväga Annor. Lite ömsesidigt uppdaterande av nuet och så en del prat om [gemensamma] framtidsplaner. Längre mejlväxling med Agneta också. Ville hellre pratat med henne också i telefon, men mejla var bättre när huvudet bankar som det gör. Chatt med bägge syrrorna, dessutom. Och Johanna.
Jag mår fortfarande risigt och har bestämt mig för att stanna hemma åtminstone imorgon. Sova, vila och kurera mig så gott jag kan. Det finns en bortre gräns för hur länge jag orkar vara mer än halvkass och ändå släpa mig till jobbet. Och nu har jag lite feber också. Så får det bli, alltså.
Skymningen faller. Jag ska tända ljus och laga mer te. Dra fram en filt och ligga i soffan och riktigt känna hur sjuk jag är. Det finns något gott i det också. Inte trycka bort. Bejaka. För en gångs skull. Det får vara slut på sjuknärvaron ett tag, för min del.
Inlägg
2 kommentarer:
Det låter bra, att ta hand om dig nu. Du har kanske blitt sjuk för du höll ut för mycket och för länge... Krya på dig nu! Och jag har själv ont i huvet och mandlarna, så där smygigt och vagt som några dagar innan man blir knallsjuk. Det SUGER, mest med tanke på att jag blir med lillskrålla i morgon och hon kräver sin kvinna... Jäjä.
Och du kan visst lägga upp dina découpage. Fast ska du ta över mitt pysselfält Kitschomani galore, vavava? :)
Ja, det kan nog vara så!
Haha! Ingen risk! Ville ju bara prova, när jag kom på att jag haft alla grejer hemma sedan över ett år! Hade ju en idé om att pimpa mina trista köksstolar...
Skicka en kommentar