måndag, januari 26, 2009

... i vilken vår hjältinna tänkt om

När jag kom hem från jobbet var jag frusen och trött. Det är jag alltid på måndagar, vilket är lite skumt eftersom det visserligen är veckans längsta arbetsdag, men också - by far - den softaste. Jag hade lagt fram träningskläder så att jag snabbt skulle kunna byta om och ge mig ut och springa en halvmil men jag var inte upplagd, tyckte jag, så jag proklamerade raskt måndagar som vilodagar! Sedan lagade jag middag - jag fräste upp lite bacon, purjolök, rödlök och en försvarlig portion champinjoner och sedan la jag i lite ris som blev över från igår, och spajsade upp det hela med svartpeppar, cayenne och spiskummin - och beredde mig på en lat kväll under en filt, eller nåt.

Men... plötsligt... kom springet i benen (det jag kände i förmiddags) tillbaka och raskt fick jag på mig träningskläderna och susade ut. 32 minuter senare var jag tillbaka med en halvmil bakom mig. Ingen superfart direkt men jag sprang hela vägen... stannade bara för att hämta andan ett par gånger och samtidigt krångla med en reflex... Det är så jämrans skönt när jag kommer in efter en sådan grej, men faktum är att jag redan känner av det bästa av allt; njutningen medan jag springer. Känslan av att benen bär mig dit jag vill och som jag vill! Dessutom fick jag in en bra andningsrytm direkt och då är det bara att ånga på!
Wohoo! *endorfinkickar*

Och nu, me lovely ones... Nu är det verkligen dags för den där filten!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är underbart att springa/jogga! Jag har dock haft svårt med just den motionsformen då jag varit så mån om vad andra tänker när de ser mig, eftersom man omöjligt orkar springa längre sträckor utan att stanna och hämta andan (iaf i början) vilket har resulterat i att jag sprungit tills jag spyr. Ibland är man bara för fånig. Idag springer jag som en dåre/joggar som en pensionär/promenerar och skiter högaktningsfullt i vem som glor eller inte.

Caligula sa...

Den känslan är så j-a härlig! Jag vill att det ska vara vår så solen gassar när man kutar i en kuperad skogsslinga! Sånt får jag överdos av endorfin av! =P

dyermaker sa...

Bra där, Maria! Jag ser säkert inte klok ut heller... men skitsamma! Jag mår bra! ;)

Cal> YES!