Jajamen! En trist trend är bruten. Jag traskade raka vägen hem, bytte om och ryckte 23 km på 30 min på ni-vet-vad. Nu är jag nyduschad och mätt i magen och lyssnar på Jesus Christ Superstar och känner en liten varm lyckoglöd inuti för att jag faktiskt gjorde det! Faktum är att detta räcker för att jag ska vara tillbaka i sadeln igen - och då inte enbart cykelsadeln...
Jag hade tänkt se Kautokeino-upproret ikväll. Men jag känner inte ett dugg för det. Inte ett dugg. Istället ska resten av kvällen ägnas åt att läsa vidare i Björn Kumms Che. Och sedan blir det tidig läggning.
(Foto: Alberto Korda. Jag har bara snott det. Men det visste ni redan.)
G'night, me hearties. Sleep tight.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Mycket bra bok! Blev tvungen att läsa klart den i helgen och "nattade mig" halv tio på morgonen.... =P
Huh! Jag var så trött igår att jag bara kom några sidor. Men den är bra!
Skicka en kommentar