... i vilken vår hjältinna jobbloggar IGEN

Det föll snö inatt igen. Inte mycket utan bara sådär så att det låg som florsocker över gräsmattor, cykelställ och hustak. När jag gick till jobbet var luften mild och med lite (nej… rätt mycket, egentligen) god vilja kunde jag känna lite vår i luften. Eller så var det bara att jag kände mig pigg och utvilad efter att ha somnat före åtta igår, och sedan sovit till kvart över sex…

Jag sitter på jobbet och förbereder mitt deltagande i en samtalscirkel för engelsklärare. Föreläsningen jag var på i torsdags var en uppstart till detta. Vi ska prata om kunskapssyn, arbetssätt och bedömning. Jag tror att det kan bli intressant! Och jag vill inte undanhålla er ett roligt, men också sant, citat som Emil Tyberg visade oss:

”Våra elever lär sig engelska trots att de går i skolan.”

Det är så sant! Inte för att engelskundervisningen är undermålig – absolut inte! – men hela inlärningssituationen är så fullständigt onaturlig! Även de elever som har det tuffast med att lära sig språket inom skolans väggar skulle givetvis öva upp en allsidig kommunikationsförmåga om de exempelvis bodde i något engelskspråkigt land en tid. Det finns mer jag vill säga i ämnet, men tar det i min mer jobbrelaterade blogg istället.

Om en stund är det dags för måndagskonferensen och därefter får jag äntligen komma hem! Just nu går all min jobbenergi till elever och lektioner – jag har svårt att vara superengagerad i det andra. Runtomkringet. I tanken är jag redan på mitt nya jobb, ju…

Förra veckan fattade jag beslutet att det nu får vara slut på advents-glögg-jul-och-nyårsslöandet. Hände det något, då? Näää… Men idag är det faktiskt dags. Jag ska inte utmana ödet genom att ens fundera på att ge mig ut och springa. Däremot ska det bli några mil på jävelmotionsjävelcykeljäveln (som f ö får följa med i flytten, nu när jag ändå fick en lite större bostad). Rapport kommer senare ikväll.

Stay tuned, me lovely ones…