... i vilken vår hjältinna har en hemmakväll

Jag gick till jobbet idag. Att vara hemma och vila igår var bra och sovmorgonen gjorde sitt till. På engelsklektionen ser vi What's Eating Gilbert Grape och killarna har så sköna tankar och kommentarer kring filmen. I början skrattade de åt Gilberts feta mamma men allteftersom historien utvecklar sig grips de av hennes öde och blir glada när Gilbert försonas med sin mor.

Efter jobbet gjorde jag några ärenden och så gick jag förbi biblioteket för att lämna tillbaka en försenad bok (John Steinbergs Världens bästa fröken - jag vill HA den men den är blixtedyr). Jag tänkte också lånat fjärde delen av Hearns bok om Otoriklanen, men den var inte inne och istället fann jag mig på hemväg med en trave andra böcker, varav de flesta var bilderböcker.

















(Hiroshige, Matthi Forrer)


















(Hokusai - Hundra bilder av berget Fuji)

















(Street Art Stockholm, Benke Carlsson)

Underbara, ljuvliga bilderböcker att helst vilja äga men att få låna dem (och låna om dem minst en gång) fungerar också! Och så Kristina Lugns arbeten från 1971-2003, i en volym. Jag älskar hennes sätt att formulera sina toksvarta tankar så att jag inte kan låta bli att skratta när jag läser dem - och hur skrattet sedan fastnar någonstans...

Sedan åkte jag in till stan för att ge mig själv en skön eftermiddag av stros, shopping light och fika. Det blåste en ondsint västan och regnet trillade ner, men jag gillar sådant väder. Synd bara att frisyren inte är så city-chic som jag kanske hade önskat, i sådana lägen.

På tåget in till stan satt jag och läste The Curious Incident... och jag kunde inte låta bli att skratta när pojken beskriver vad vi vanliga uppfattar i en given situation - och vad han uppfattar. Jag vill inte undanhålla er ett smakprov. Först beskriver han vad vi vanliga, lata uppfattar när vi ser oss omkring t ex när vi är ute på en plats på landet:
"1. I am standing in a field full of grass.
2. There are some cows in the field.
3. It's sunny with a few clouds.
4. There are flowers in the grass.
5. There is a village in the distance (Och så räknar han upp något mer.)
/.../... and I noticed these things
1. There are 19 cows in the field, 15 of which are black and white and 4 of which are brown and white.
2. There is a town in the distance which has 31 visible houses and a church with a square tower and not a spire.
/.../
7. The cows are mostly facing uphill
And there were 31 more things in this list of things I noticed but Siobhan said I didn't need to write them all down. And it means that it is very tiring if I am in a new place because I see all these things, and if someone asked me afterwards what the cows looked like, I could ask which one, and I could do a drawing of them at home and say that a particular cow had patterns on it like this: (och så är det en teck ning av en ko, då..)"

Och så tänker jag på barn jag möter, eller har mött, som har det såhär och ska försöka fungera i en skola med hundratals andra barn och intryck varje sekund...

Som vanligt köpte jag inte skor trots att jag verkligen är i skriande behov av ett par dylika. De ska vara av en modell som är lika snygg till kjol som till jeans, vilket onekligen knepar till det lite grann. Däremot blev det lite mer garn, så jag kan sticka den rastainspirerade inkamössan med matchande halsduk, som Linus önskar sig, och ett par små knåpsaker på Panduro. Ha! Jag som alltid går på Panduro och nästan aldrig köper något. Indiska hade en svart top som jag blev lite förtjust i och på H&M hittade jag en röd top som jag ska göra något najsigt av. Jag funderar på texten KUNSKAP ÄR MAKT. Och så använda den i skolan, förstås. På Lagerhaus hittade jag, traditionsenligt, roliga disktrasor och opiumljus.

På väg hem fokuserade jag på mp3-spelaren eftersom tåget var knôkafullt och det var otäcka barn som hojtade och skrek och den enda lediga sittplatsen var på ett sånt där fäll-ner-säte p r e c i s mittemot toadörren och de flesta verkar inte ha en aning om att man kan s t ä n g a dörren - både före och efter användning - genom att trycka på den lilla rektangulära knappen precis t h om dörrkarmen (t v om man står inne på toan) utan de bara står där som fån och väntar på att dörren ska glida igen av sig självt alltmedan unken urinlukt puffar ut i korridoren. BLEH.

Jag gick inom affären och köpte med mig en grillad kyckling och lite grönsaker och gjorde en pastasallad. Avnjöt anrättningen med ett glas gott ripasso och "Vem vill bli miljonär", vilket jag är oslagbar på. Åtminstone så länge jag sitter i trygghet här i min soffa. ;-)

Jag har hunnit med att bläddra i Street Art Stockholm och druckit lite mer vin och långpratat med Bästaste A. Tittat på mina lila tulpaner (tulpaner är mina älsklingsblommor!) och killat Fröken bakom örat och tänkt på både goda minnen och framtiden och det faktum att nuet är skönt att vara i. Nu känns det snart som läggdags, men först ska jag släntra omkring i en del bloggar och kanske kika in på mitt home away from home: Sweden Rocks messageboard.

G'natt!