Hej och hå. I en tid när skolans resurser hela tiden minskar (samtidigt som behovet av exempelvis särskilt stöd till många elever ökar) känns det som ett oerhört resursslöseri att sitta och vänta på en elev som fått förmånen att ha extra undervisning en-till-en, och som inte behagar dyka upp. Det är alltså vad jag gör nu. Jag har gått ett par varv i korridorerna också, för att se om jag kan hitta eleven i fråga, men icke. Det känns frustrerande på alla sätt och vis, men jag låter det inte förstöra mitt goda fredagshumör.
Jag bloggar istället. Scannar in en text och lyssnar hur det låter när talsyntesen läser upp den. Funderar på nästa lektion. Gör en snygg stapel som på ett mycket tydligt sätt åskådliggör hur elevens frånvaro överstiger närvaron med mer än det dubbla. Läser jobbmailen. Begrundar huruvida jag ska nappa på Lärarlyftet till hösten. Som det känns nu vill jag hellre vänta ett år, men jag kanske ändrar mig när höstens kursutbud dyker upp.
Känner ett visst behov av en mugg kaffe och filurar på om jag inte ska gå ner och ta mig en mugg.
Gör slag i saken.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar