onsdag, januari 16, 2008

... i vilken vår hjältinna befinns vara en slags konstnär














"Det är en konstnärs plikt att finna den relativa skönheten i den tid och på den plats han befinner sig i...", säger Agneta Ulfsäter-Troell på SVT2 just nu, i ett program om Nationalmuseums mest älskade verk.

Då är jag en konstnär. Det är ju en del av min livsfilosoft; den där om att gräva där man står och att varhelst jag slänger min fiktiva hatt är mitt hem. Just nu, och sedan knappt ett och ett halvt år tillbaka, är det en mycket trivsam hyrestrea i Emmaboda, här i det sydöstra hörnet av det småländska höglandet. Här finns skönhet, såväl relativ som absolut. Eftersom jag tycker mig ha funnit den - är jag alltså en konstnär.

Tröttheten tar överhanden nu och - före klockan åtta på första gången på åratal - jag går och lägger mig. Kryper ner under täcket med min bok och inom kort har jag garanterat somnat. Så gott, så gott. Fröken lär ligga ovanpå mina ben, om jag känner henne rätt...

2 kommentarer:

Anonym sa...

första gången på åratal som du lägger dig... innan nio, eller vad? det lät.. mystiskt. :)

hoppas INNERLIGT att koppen kommer fram hel nu!! berätta hur det gått så snart du fått den, tack!

dyermaker sa...

HAHA... Ja, fatta vad trött jag var... Har rättat till det nu! Och visst hör jag av mig!