("Pansarkardinalen" Ratzinger a k a "Guds rottweiler" a k a Benedictus XVI...)
"Min är hämnden och vedergällningen", säger Gud i 5 Mos. 32:35. Intressant tanke, det där, att Gud som "är kärleken" (1 Joh. 4:8) och vars son i sin berömda Bergspredikan framförde idén om att hans efterföljare skulle "... älska era fiender och be för dem som förföljer er" (Matt. 5:44) definierar sig själv som Den Store Hämnaren.
För egen del anser jag hämnd och hämndtankar vara ett extremt slöseri med tid och energi och det är något jag ytterst sällan hemfaller åt - ens i tanken, än mindre i handling. Enda gången på senaste året, vad jag minns (men jag har tydligen ett väldigt selektivt minne...), var när sonens arbetsgivare (inte den nuvarande) blåste honom på flera tusen i slutlön/semesterersättning och jag umgicks med tankar på att sätta Skatteverket på honom (arbetsgivaren, alltså). En revision är alla småföretagares mardröm. Men det stannade vid tanken.
Ändock är det tydligen så att det anses normalt att vilja hämnas oförätter av alla slag. Nåväl. Det tycker inte jag. Däremot anser jag att man får ta konsekvenserna av det man gör, eller säger. Tids nog hinns alla upp av sig själva och då får vi vad vi förtjänar. Alltså behöver jag inte bry mig om den saken. Om någon burit sig jävligt illa åt mot mig - varför sänka mig till någon hans, eller hennes, nivå? Vad tillför det?
Dagen utanför är lika grå som mitt sinne. Jag somnade inte förrän det var väldigt sent inatt, och vaknade med huvudvärk. Igen. Den vill inte försvinna. Det knastrar inuti huvudet på mig. Det har inte blivit bättre av att vistas några trevliga, men bullriga, timmar på jobbet och avrunda detta med ett telefonmaraton med en mamma som egentligen bara ville prata av sig till någon som lyssnade. "Jourhavande medmänniska" får jag alltså lägga till i min arbetsbeskrivning...
Gud är inget för mig. Alternativt är jag inget för honom. Ändå säger jag Thank God It's Friday!
Inlägg
6 kommentarer:
Eftersom det anses "normalt" att hämnas oförrätter, så förväntas man göra detta när man råkat ut för något. Men min erfarenhet säger att om man inte agerar mot "fienden" som förväntat, så får man så mycket mer respekt än om man skulle agera som förväntat.
Gud är förvirrad. Men det visste vi redan.
"Let´s Dance instead of revenge" är nog min idé som ateist och pacifist. Och det verkar vara i linje med dig också om jag försår dig rätt....Eller? T
Bästaste A> Gud är inte bara förvirrad; han är en pseudonym...
glasoklorid> Yep.
skrev du om Gud, bibeln och telefonmaraton UTAN att ha läst min dagbok idag? sååå märkligt i så fall... läs så förstår du varför jag reagerar.
och hämnd är bara dumt. dålig karma på det. förutom slöseri med energi.
Bibeln kan vara intressant läsning. Men inte är den heligare än någon annan bok.
Kul läsning var det här på din blogg.
Trevlig helg!
vajlan> Exakt. Mycket dålig karma.
Skicka en kommentar