söndag, januari 13, 2008
... i vilken vår hjältinna fått lite uträttat
Nu sitter jag här i soffan med en mugg Blue Java. Mätt och nöjd. Och minsann om inte lägenheten är nystädad och fin, också. Tända ljus på bordet och i fönstret.
Fröken Smilla ligger här bredvid och softar. Annars har hon mycket att stå i. Bollar och leksaker som ska jagas, fönster som ska bevakas och dammsugare som ska undvikas. Nu är hon förstås trött. Antagligen ligger hon och klurar ut nya hyss. Häromdagen, t ex, när jag kom hem från jobbet låg två av mina fina - och inte särskilt billiga - nystan av silke/alpacka på hallgolvet... Fröken själv kom tassande från arbetsrummet och såg väldigt oskyldig ut.
Om en stund ska jag lägga mig tillrätta i soffan här, och titta på Hitta Nemo. Ungefär vad jag orkar med, idag. Jag känner en stilla sorg över det som inte blev som jag hoppats, men också försiktig optimism inför en framtid jag inte vet så mycket om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
"Jag känner en stilla sorg över det som inte blev som jag hoppats, men också försiktig optimism inför en framtid jag inte vet så mycket om."
mer av det första för min del, men jag har iaf varit ute och gått med dockbarnvagnsförsedd skrott inklusive faderskap i solen, det satt fint, även om det var kallt o insidan är kall också. kram.
:) En framtid man inte vet så mycket om har alltid en viss tjusning.
Blümchen, Sash, Fragma bland annat var musik som skapade rätt bakgrund till ett seriöst funderande då skilsmässan begav sig för mer än tio år sedan och jag behövde bli hel. Då och då brukar jag ta fram dem...
Ibland ter sig livet lite bitterljuvt, sis. Men se så fint det gick för Nemo! :)
Puss från allra Bästaste A!
Skicka en kommentar