... i vilken vår hjältinna inte är ensam

När jag skulle lägga mig igårkväll satt det en spindel vid skugglisten upp mot taket, i vardagsrummet. Den var inte stor, men inte heller liten... Men jag var för trött för att bråka med den. Nu är den borta. Eller snarare; någon annanstans. Härinne. Den ser säkert mig, även om jag inte ser den... GAH!
















Nåväl. Ska göra mig en mugg te till. Sedan ska jag se nyheter och trilla isäng.