Tröttheten efter en intensiv helg kommer alltid med viss fördröjning. Så idag har jag varit (och är) mycket segare och tröttare än igår. Ändå har jag lyckats vara kreativ och produktiv på jobbet. Och ha bra lektioner. Det känns bra.
Efter jobbet hade jag vissa planer på att ta mig till gymmet, men det regnar lite för mycket faktiskt. Har ju ni-vet-vad härhemma och det får duga.
Jag lyssnar på Panta Rei och tänker på uttrycket. Skit samma om det var Herakleitos som sa det, eller inte. Det lär ju egentligen vara en tanke som yttras av Sokrates. Eller kanske snarare Platon. Det är ändå en intressant tanke; allt flyter. Allt förändras. Ständigt. Evigt. Och är ändå detsamma. Till det yttre. Till formen. På så vis är jag ju Magdalena - nu som alltid.
Men inuti händer det hela tiden saker. På samma vis som en flod hela tiden är just en flod, men vattnet flyter på och floden nu är inte densamma som för ett ögonblick sedan.
En skön tanke bara, me lovely ones.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Gillar själv det uttrycket. Känns skönt att veta att allting förändras. Samtidigt som det finns sånt som både förändras och består nåt så när. =)
Nja... så ser ju inte riktigt en geolog på det förstås.
Men jag förstår förstås vad du menar.
Denna blogspot fångade mig. Som folk ser dig och som du ser sig själv förändras. Likaså gör ditt inre.
välkommen till min blogg
emaabella.skyrock.com
Skicka en kommentar