tisdag, november 25, 2008

... i vilken vår hjältinna tänker eko-logiskt

















Undviker du att köpa ekologiska, alternativt närproducerade produkter för att du tycker att du inte har råd? Då vill jag fråga: Hur har du råd att inte..? Med tanke på vår miljö måste vi börja tänka på ett kanske nytt sätt. Vi har råd! Vi t o m tjänar på det!

Enligt beräkningar slängs ungefär 20% av all mat som köps. Det blir - i genomsnitt - 250 kg mat per person och år. Som kastas bort (vad barna i Indien, som åtminstone hade det väldigt knapert under min uppväxt, tycker om det kan jag bara gissa...). Vi betalar alltså tusentals spänn varje år för tunga matkassar som vi med värkande ryggar släpar hem från affären (eller än värre; kör hem i avgasspyende bilar) och sedan slänger. Ett klart mindre slitsamt alternativ vore ju att slänga det i containern bakom butiken direkt, i stället. Eller... med tanke på Lidl... skänka det direkt till hemlösa så de slipper få det marinerat i Klorin.

Ett annat - smart! - alternativ är ju annars att helt enkelt inte köpa mer mat än som faktiskt går åt och lägga en del av det vi tjänar på det (en del... inte allt... så dyr är faktiskt inte den miljökloka maten...) på produkter som odlats ekologiskt och/eller närproducerat. Här får man givetvis bruka en viss urskillning. Jag tror jag berättade om den gången jag stod på konsum och frustrerat smsade till Peter om en KRAV-märkt gurka som transporterats hit ända från Spanien och som kostade 49:90 - medan den närodlade - besprutade? - kostade 14:90... I sådana lägen är det ju inget att tveka om, eller hur?

Jag har börjat bit för bit fasa ut allt i kyl och skafferi, mot ekologiska produkter (eller närproducerade i en del fall), och det blir inte alls dyrt. Jag faller inte för köp-tre-betala-för-två-tricket, jag försöker förvara matvarorna så att de inte förstörs, fryser in rester och ända sedan barnsben har jag vetat att det godaste på purjolöken är det gröna, att man kan äta hela stammen på broccolin (man bara skivar den lite tunt så den får samma koktid som resten av grönsaken), att man kan blanda ner rödbetsblast (väl sköljd) i grytor och wokar och att - min käpphäst! - bäst-före-datum betyder just bara det; bäst före. Inte: totalförstört, oätligt och smått giftigt efter denna datumgräns. Jag litar på mitt lukt- och smaksinne där, helt enkelt.

Några intressanta länkar får ni här, här, och här.

Läs, me lovely ones. Läs och fundera! Läs och agera! Tillsammans gör vi ju skillnad! Som fan!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Japp, närodlat är bra! och att försöka äta i säsong... Ibland blir det lite skevt det där med att folk envisas med att man ska köpa svenskt... grönsaksodlarna i närmsta delen av Danmark bor ju faktist närmre mej än producenter i norra delen av vårt avlånga land...
Att slänga mat är aldrig kul. Jag tycker att drt är synd att det så ofta ligger varor som "inte mår så bra" bland de andra i frukt å gröntdiskarna i butiken. Det händer att man får med sig exempelvis tomater eller vindruvor som blir luddiga på bara 2-3 dagar... lääääskigt.

Den dag jag inte längre bor i "hyreskasern" så blir det minsann närodlat. Då tänker jag ha minst 50% av allt grönsaks/rotfruktsbehov (kanske inte så värst mycket potatis när jag tänker efter, min svägerska har stora åkrar med såna...) på krypavstånd och det utan att behöva ta på mej skor, kamma håeret elelr såt och köa... Massor av bärbuskar å sånt ska vi också ha och flera fina äppelpäppelträn.

Då får du komma å äta paj och vila i hängmatta.

Anonym sa...

Hur i helskotta slarvigt skriver jag idag... jag får skylla på att jag inte mådde så bra...

håeret elelr såt och köa = kamma håret eller stå och köa.

Mats sa...

Närproducerat helt klart.
Efter att ha jobbat inom frukt och grönt branschen i åtskilliga år så vet jag att beteckningen krav är väldigt tvivelaktig.
Att handla närproducerat är ingen konst härnere i urskogen.

dyermaker sa...

Mer klokord, annaanna! Och jag fattade vad du skrev *s*).

Jag har ännu inte predikat om vad en vegetarisk kost kan göra för vår miljö... för att inte tala om alla tillsatser som finns där vi minst anara det och minst vill ha det. Men det kommer... ;)

Ur den synvinkeln skulle jag också vilja bo så jag kunde odla en del...

Anonym sa...

Jag borde skärpa mig. Jag försöker dock! Jag köper åtminstone ekologisk mjölk, utan undantag!

Men det kommer, så sakteligen!

dyermaker sa...

Ett steg i taget är en bra sak! Då kommer man framåt! ;)