Åh! Jag slår på morronteven, när jag sjunker ner i soffan med en mugg nybryggt Hazienda och vem får jag se om inte... Mattias Gardell! Woh! Min älsklingsreligionshistoriaprofessor!
Samtalet handlar - givetvis! - om Obama och detta att det nu sitter en historisk president i Vita Huset (jaja... han har inte flyttat in än, jag vet!). De drar lite paralleller till Martin Luther King och det hopp som åter tänts hos amerikaner som inte tidigare känt att de verkligen haft en röst och någon som lyssnat på dem. Inte bara svarta (vad säger man, då, vajl? Mixed-colour-people?) som röstat på honom utan också många kvinnor och öht många som inte har det så gott ställt.
Vad Obama som president kommer att innebära för resten av oss är för tidigt att säga, tror jag. Men det kan omöjligen bli värre än de senaste åtta åren...
Igår var det filmkväll på jobbet. Vi såg Casino Royale och det är bara att konstatera; Sean Connery får plötsligt se upp (lite sent kanske...) för Daniel Craig är en suverän Bond. Alla andra kan gå och skämmas (utom SC, då). Han ser bra ut och är (viktigt!) RÅ. Me like.
Filmkvällarna är väldigt avslappnade tillställningar. Vi äter lite (fast jag slutade så tidigt att jag hann gå hem, cykla 24 km på ni-vet-vad, ta en dusch, äta och slänga in ett par maskiner tvätt och sedan gå tillbaka till jobbet), dricker kanske öl eller vin om vi känner för det, och så ser vi film. Efteråt sitter vi och snackar - ibland en liten stund, ibland ganska länge. Igår undrade Bosse om några av oss är intresserade av att lära oss italienska för isåfall vet han en italiensk lärare som är pigg på att dra igång något efter nyår. Jag tycker det skulle vara skitkul så jag sa att jag helt klart nappar på det! Det finns några fler intresserade så det är inte otroligt att det blir av. Jag lär väl återkomma om detta.
Nu ska jag göra mig klar och förbereda mig för möte med studiogruppen (som jobbar med elever som är i behov av särskilt stöd, främst i kärnämnena - men även andra ämnen... eller att kanske komma till skolan överhuvudtaget...) och våra rektorer. Sedan ska 7B ha prov på Gamla Testamentet och jag tror de kommer att göra mycket bra ifrån sig! Resten av dagen kommer att gå åt till fler lektioner, förberedelser samt att skriva klart omdömena om eleverna i år 8. Möjligen kommer jag också att återigen påpeka för eleverna vad de har elevrådet till, om det är så att de stör sig på något - t ex beslut som är helt åt pipsvängen. Och det gör de. Stör sig, alltså. Just nu är det detta som stör både elever och personal...
Gotta go! Arrivederci, miei belli!
torsdag, november 06, 2008
... i vilken vår hjältinna får en fin start på dagen
Etiketter:
daniel craig,
elevråd,
hopp,
italienska,
martin Luther King,
mattias gardell,
Obama
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Man får säga precis vad man vill, men har man en svart-svart förälder och en vit, och alltså inte är smältdegelsbrasse eller amerrkan själv så är man baske mig inte svart utan mulatt. Fast det spelar inte så stor roll egentligen, det bara stör MIG som blandbarnsmamma. Som om nån sa sjukdom eller personlighetsstörning om ett medfött funktionshinder. Jag gillar att vara noga med semantik och definitioner överlag. Skulle jag veta mer om musik skulle jag dra ett exempel om nåt bland du gillar och säga att det var hårdrock fast det är nåt heeeeeelt annat, enligt dig, men kanske hårdrock enligt säg... skivavdelningen på Åhléns. ;)
Vajl- petig, med papper på det...
Såg du Halal-tv? Jag ser på Debatt (råkade zappa in). Carl Hamilton talar om att det är viktigt att visa respekt, och samtidigt bråkar han om att inte vilja skaka hand, som flickorna inte vill göra, av respekt för sina sedvänjor...? Det blir väldigt skevt allting, hela diskussionen. Tänkte på dig när jag såg det.
Vajl
Nej, jag MISSADE det trots att jag ju hört en del av debaytten redan innan... bl a Dilsa Demirbag som var skitarg... Måste kolla nästa vecka. Antagligen ligger det på SVT Play så jag kan se det, förresten...
Come stai, bella? Italienska är kul. Jag borde damma av min.
Dessutom ligger den riktigt fint i munnen, och bjuder på ett helt naturligt flyt när man uttalar orden - SÅ SATSA FÖR BÖVELEN PÅ ITALIENSKA!
Kul, kul, kul!
Skicka en kommentar