Jag sitter på en stol, vid ett bord. Framför mig har jag en dator. Jag skriver. På en bok. Min bok. Jag har gott om tid. Jag oroar mig inte för min ekonomi. Jag bara skriver där jag sitter i mitt smått asketiska rum, med putsade väggar och igendragna fönsterluckor, för att få svalka mot eftermiddagshettan. Fram emot kvällen, när solen inte längre står så högt, slår jag upp fönsterluckorna och sitter i fönstret, dricker ett glas vin och läser vad jag jobbat fram under dagen.
Senare, i det kompakta kvällsmörkret, tar jag en dusch och går ner till tavernan på hörnet för att äta en sallad och en stor driva nyfriterade småbläckfiskar. Droppar citron över och dricker kall retsina till. Tar en ouzo och en promenad längs kajkanten. Tittar på båtarna. Går hem och sover. Vaknar till en ny dag av skrivande.
Själva bilden av rummet har jag möjligen fått från baksidan av konvolutet till Leonard Cohens Songs From a Room. Bry er inte om tjejen som sitter där. Hon är inte jag. Och Leonard har lämnat Hydra för många, många år sedan.
Men rummet... det är mitt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar