(Himlen var oskyldigt blå...)
Här i krokarna finns tre företeelser uppförda på Världsarvslistan; Birka/Hovgården, Drottningholm och Skogskyrkogården. Eftersom jag tar en vilodag från träningen idag, men kände att benen behövde röras på tog jag mig en långpromenad till, och runt, det som ligger mig närmast, geografiskt. För att garantera att det verkligen bara blev en trevlig och skön promenad (även om tempot blev rätt hyfsat ändårå...), och inte en powerwalk, tog jag med kameran. På Skogskyrkogården ligger väldigt många begravda. Väldigt många. Under träden är det svalt och stilla. Även om bruset från trafikleden hela tiden svävar högt över allting är det mestadels fågelsång och ljudet av mina egna steg jag hör.
Här i krokarna finns tre företeelser uppförda på Världsarvslistan; Birka/Hovgården, Drottningholm och Skogskyrkogården. Eftersom jag tar en vilodag från träningen idag, men kände att benen behövde röras på tog jag mig en långpromenad till, och runt, det som ligger mig närmast, geografiskt. För att garantera att det verkligen bara blev en trevlig och skön promenad (även om tempot blev rätt hyfsat ändårå...), och inte en powerwalk, tog jag med kameran. På Skogskyrkogården ligger väldigt många begravda. Väldigt många. Under träden är det svalt och stilla. Även om bruset från trafikleden hela tiden svävar högt över allting är det mestadels fågelsång och ljudet av mina egna steg jag hör.
(A bit fishy...)
Jag gick där och tänkte och kikade. Det finns en judisk del, en muslimsk, en katolsk, en grekisk-ortodox osv. I ett litet hörn stod små vingliga gravstenar som det bara stod ett namn på (inga familjegravar, alltså), de flesta var kvinnor och alla hade dött 1939. I ett annat hörn ligger Greta Garbo begravd. Jag lät henne ligga ifred; det är ju inte som att vallfärda till Jim Morrison's grav, precis.
Där är lugnt och vackert. Bitvis är det väldigt ansat och bitvis vanliga skogspartier, med blåbärsris och omkullvälta träd. Många besökare vandrar mellan gravarna, pysslar och vattnar eller sitter och vilar. Andra cyklar eller joggar. När jag gick där och kände in stämningen kom jag på exakt var jag upplevt samma känsla; när jag besökt polska koncentrations- och utrotningsläger... Där har varit samma intensiva grönska, samma bedrägligt idylliska fågelsång och samma dämpade framtoning hos besökarna. Och hela tiden har döden och den outsägliga sorgen legat precis under markytan som en påminnelse till oss som vandrar på den... memento mori...
Jag gick där och tänkte och kikade. Det finns en judisk del, en muslimsk, en katolsk, en grekisk-ortodox osv. I ett litet hörn stod små vingliga gravstenar som det bara stod ett namn på (inga familjegravar, alltså), de flesta var kvinnor och alla hade dött 1939. I ett annat hörn ligger Greta Garbo begravd. Jag lät henne ligga ifred; det är ju inte som att vallfärda till Jim Morrison's grav, precis.
Där är lugnt och vackert. Bitvis är det väldigt ansat och bitvis vanliga skogspartier, med blåbärsris och omkullvälta träd. Många besökare vandrar mellan gravarna, pysslar och vattnar eller sitter och vilar. Andra cyklar eller joggar. När jag gick där och kände in stämningen kom jag på exakt var jag upplevt samma känsla; när jag besökt polska koncentrations- och utrotningsläger... Där har varit samma intensiva grönska, samma bedrägligt idylliska fågelsång och samma dämpade framtoning hos besökarna. Och hela tiden har döden och den outsägliga sorgen legat precis under markytan som en påminnelse till oss som vandrar på den... memento mori...
(De saligas ängder..?)
Så småningom vände jag tillbaka hemåt och väl hemma smakade det fint med en omelett på skogschampinjoner och ett par knäckemackor med rökt skinka. Nu ska jag lägga mig tillrätta här i soffan och läsa dagens DN.
Så småningom vände jag tillbaka hemåt och väl hemma smakade det fint med en omelett på skogschampinjoner och ett par knäckemackor med rökt skinka. Nu ska jag lägga mig tillrätta här i soffan och läsa dagens DN.
(A Stairway to... nej... det är för öppet mål... ;-))
Ha en skön söndag, me lovely ones! Och glöm inte att ni är dödliga; se till att få ut det goda och fina av livet - nu!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar