... i vilken vår hjältinna bestämmer sig

Jag sitter och slöglor på teven. En norsk serie, Berlinerpopplarna. Lite trivsam och PK, dessutom, med inte bara ett utan två homopar. Andra säsongen tror jag och jag känner igen karaktärerna så jag såg antagligen ett, eller två, avsnitt av förra omgången. Nåväl... det får vara hur det vill med det; det jag ville komma till är att ett gott gäng just avnjutit en trivsam middag ute i det fria. God mat och dryck och lite skratt, samtal och skön samvaro. FAN vad jag saknar den sortens umgänge. På den tiden då jag var gift med BF* var det vardagsmat. Vårt stora köksbord var alltid fullt med mat och dryck och kringränt av ungar och kompisar (deras och våra) och just den biten av livet kändes skönt okomplicerat (eller... det var mindre komplicerat, i alla fall).

Så nu kom jag på det: jag ska dra hem lite folk på middag en av de allra närmaste lördagarna. Nu blir det ju ändå lite framförhållning eftersom det är rockfestivaler och sånna goa grejjer i görningen. Men sen så! JÄJ! Jag tror jag ska köra på det gamla GLÖGG-konceptet; alla behöver inte alls känna alla. Det räcker om alla känner mig. Typ!

Vill du komma? ;-)

Jag LOVAR; det blir inte Beijinggrönsaker i buljong!


*Barnens Far