... i vilken vår hjältinna skönjer ett ljus

Eftersom jag faktiskt hann med en rejäl lunchpowerwalk gick jag, med gott samvete, hem från jobbet och satte igång med lite middag. Det fick bli en enkel vardagsrisotto på fullkornsris, svamp, rödlök och lite annat kolijox. Gott blev det. Sålunda styrkt av detta satt jag igång att sätta tillbaka böckerna i de till sin rätta plats släpade bokhyllorna. Det tog en stund och när det var klart baxade jag runt med CD-hyllor, soffa, fåtöljer, matta och plockade ner lite tavlor som plötsligt hängde helt fel. Alltså...













... detta blir bra (försök bortse från att bilden är tagen med blixt vilket ger samma höga mysfaktor som vissa grekiska tavernor besitter). Luftigt och fint. Min Chaise Longue står äntligen som den ska - i lite ensamt majestät, enbart ackompanjerad av Eileen Grays fina lilla sideboard i stål och glas. Ännu återstår nya gardiner och lite annat pimpande. Mina Billyhyllor får hit en polare imorgon och så kommer tevebänken. Montera, montera, montera... Men redan nu ser jag ljuset i slutet av ommöbleringstunneln. JÄJ!













Jag har förresten snyggat upp i mitt köksfönster också. Den fina Buddhan är en present från Bästaste A.

Nu orkar jag inte pimpa mer idag. Jag orkar inte mycket annat heller. Det får bli te, macka, lite tända ljus och så soffmys med kuddar och filt. Tänkte irritera mig lite på Klass 9A, också. Och kanske prata med någon God Vän en stund. Eller kanske ett barn.