... i vilken vår hjältinna [nästan] varit på parmiddag

Lång fredag blev det, fast på ett positivt vis. Plötsligt var klockan nästan morgon och därför fick lördagen inledas med en lång sovmorgon och sen sen frukost. Men vi kom oss ändå ut på en långpromenad. Vanligtvis är det ju finast att gå i skogen, men eftersom det var väldig isigt och blött på stigar och vägar så fick det bli en promenad till en närliggande del av stan. Där bor en person jag är god vän med. Den goda vännen brukar läsa bloggen och kommer garanterat att känna igen den här bilden:














Jag lovar att hälsa på dig nästa gång! ;-)

På kvällen skulle det ”buzzas” hos ett par kompisar. Nu råkar det vara så att dessa kompisar är ett par och eftersom de var rara och ville bjuda på middag också så blev det nästan som… ja… just det… parmiddag (här tänker vi oss att vi hör samma ljud som i duschscenen i Psycho...). Blotta ordet inger förskräckelse och jag vill gärna hålla fram parmiddagarnas motsvarighet till vampyrernas vitlök och kors. Dock var sällskapet trevligt, maten god och kvällen rolig så det får passera för den här gången. Dessutom tror jag att Riktiga parmiddagar avrundas med kindpussar (Vad? Fördomar? Jag?) i hallen senast halvtolv och då bör vi vara home safe som lämnade värdparet efter bacon-och-äggfrukost ungefär halvsju på morgonen… (Och jag tänker inte vara odräglig och nämna vem som vann alla Buzzrundorna… *host*)

När man kommer hem halvåtta på morgonen behöver söndagens aktiviteter inte närmare beskrivas; man sover helt enkelt hela dagen. Sedan går man upp och lagar och äter middag, spelar en vända TP vid köksbordet, ser en Beckfilm i sängen och somnar om igen…

Idag är det studiedag här på jobbet. Inga elever alltså.

Ha det gott, me lovely ones…