tisdag, mars 17, 2009

... i vilken vår hjältinna saknat något

Som alltid blir det bråttom just när jag ska springa ner till bussen och inte hade jag väl en tanke på att titta ut genom fönstret innan jag gick. Hade jag gjort det hade jag ryckt till mig ett av paraplyerna i hallen. Men nu gjorde jag inte det och följaktligen fick jag klara mig utan paraflax vilket är i högsta grad amatörmässigt. Som tur var bytte jag jacka i sista momangen och hade åtminstone en stor luva att dra över huvudet.

Så fort jag satt mig på tunnelbanetåget drar jag fram min iPod (just nu lyssnar jag på Thåströms senaste) och en bok. Hanteringen av odöda, som jag hade så svårt att komma igång med i helgen, sitter som en smäck. Jag hinner läsa ungefär hundra sidor på en enkel resa (ja, jag reser rätt långt - och läser ganska fort), vilket ger vid handen att jag bör bli klar med den när jag åker hem idag. En fiffig sak är att det i Pappersväggar finns ett alternativt slut på Hanteringen... Den har jag sparat och ska läsa på väg till jobbet imorgon!

Det blir en tuff dag idag. Igår fick vi två nya killar till (var är alla tjejer?) och idag kommer en kille tillbaka, som varit borta ett tag. En av elevassistenterna är dessutom sjuk. Nej... han sa själv att han faktiskt håller på att dö. Han har feber och magsjuka. Detta känner jag igen, från i söndags, då jag lekte sjuksköterska och åtminstone lyckades hålla handen, klappa på pannan och koka te med mycket honung i. Märkligt - och lyckligt! - att jag inte verkar drabbas...

Efter jobbet blir det först träning och sedan middag med Peter, på söder. Najsigt! Och inte ens regnet kan få mig på dåligt humör; jag tänker på min sköna runda och hur fin den blir när allt snöslask smält bort.

Stay tuned, me lovely ones!

Inga kommentarer: