onsdag, juni 10, 2009

... i vilken vår hjältinna tänker om djur

Johanna och jag slötittar på ett program om tigrar, filmade med hjälp av elefanter, på Kunskapskanalen och vi konstaterar nästan samtidigt att elefanter aldrig ser glada ut. De småler inte ens. Bittra och tungsinta jävlar.

3 kommentarer:

Vanja sa...

Magdalena.
Du vet att du är en fantastisk människa, eller hur?

F*n vad jag tycker om dig!

dyermaker sa...

Right back at ya, Vanja! :)

Caligula sa...

Gillade själv tigerprogrammet. Men det roligaste jag sett i den vägen var när de planterade in asiatiska utrotningshotade tigrar i södra Afrika. När tigrarna såg strutsar för första gången blev de livrädda. Sen smög de omkring i buskar och skämdes flera dar. Hur mänskliga som helst! =)

Såg du senaste avsnittet av "Max 1800-tal"? Det var elefanterna som indirekt föranledde koloniseringen av Afrika genom elfenbenen som behövdes till de populära pianona i Europa (elefanterna och Chopin i symbios). Blev lukrativt. Mycket intressant det oxå. Och man undrade ju varför elefanterna aldrig tar slut? Såna bautadjur i massor! =)