... i vilken vår hjältinna fäller tårar

Det gick bra ända tills Henrik (chefen) kom för att säga hejdå och lämna över en - minst sagt - storslagen adjöpresent med hjälp av underbara Sari. Då började först Saris tårar rinna så att hon inte kunde läsa klart dikten och då svämmade ju jag också över. Innan sista lektionen vågade jag bara ge henne en snabb kram för att inte böla bort hela passet. Det är helt otroligt; elever som jag inte ens jobbat med kommer fram och säger hejdå. Nu ska jag blåsa min dator, lämna igen nycklar, gå och hälsa på Bosseoch mentorsklassen på bildlektionen en sista gång och sedan gå ut genom dörrarna på framsidan för att inte återvända. Det känns både befriande och... ledsamt. Jag har haft fina år på den här arbetsplatsen.

Ute skiner solen från klarblå himmel och det är milt och skönt. Fåglar sjunger i varenda buske och den ljusa fina bilden ska jag försöka bära med mig av Emmaboda. Ändå.

Kärlek till er alla - elever och personal.

Nu bär det av, me lovely ones!