... i vilken vår hjältinna avlägger rapport

Än en gång har anden alltså segrat över materien. Jag lyssnade på springet i benen och gav mig ut. Rätt snabbt kände jag att jag är rätt stel och mör efter gårdagens trippel salkov - med skruv! - och morgonens regn har ju inte precis gjort underlaget lättare att handskas med. Långa bitar fick jag vika av från stigen och kliva bland buskar och stenar och nerfallna grenar, vilket ju drar ner genomsnittstempot något alldeles bedrövligt. Och ändå hann jag bara några hundra meter innan jag var genomvåt om fötterna. Dock fullföljde jag min runda och var t o m tvungen att förlänga den något, eftersom det pågick golfspel på den lilla banan jag brukar snedda över. Tempot var alltså sorgligt, sett till snittet (och även i övrigt), men det som känns fett bra är att jag ändå höll fast vid det jag bestämt från början. Rutinen ska sitta och sedan lär resultaten komma som efterlängtade brev på posten!

Efter stretch, dusch och intag av apelsinjuice och banan ska jag nu fixa en bautamugg te och lägga mig under en filt i soffan och läsa DN och lite annat och bara slöa hela eftermiddagen. Det har jag ärligen förtjänt!