Igår var jag ju så nöjd och bestämd. Men idag... Ska jag? Eller ska jag inte? Ge mig ut på språng, alltså? Latmasken i mig vill stanna inne i stugvärmen, sätta på en kanna kaffe och ligga i soffan och se något riktigt menlöst på min platta teve. Äta ett par goda mackor och killa Fröken Smilla bakom örat.
Slavdrivaren i mig säger att "det där kan du göra sedan, men först ska du ut och träna".
Det är jobbigt med de här inre rösterna, ibland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Jag vet PRECIS hur du känner det. Den där lille onde rackaren som sitter på axeln skriker alldeles för högt emellanåt.
men du, det är ju inte bra att träna för mkt heller, du kan ju krajja dig då?
vajlan> Oh no... ingen risk! Jag har egentligen bra flyt nu. Kan inte lyssna inåt för mycket, för Latmasken är betydligt mer skränig än Slavdrivaren, men Slavdrivaren vet vilka knappar som ska tryckas på... ;-)
Skicka en kommentar