... i vilken vår hjältinna ser rött

Lycka behöver inte alltid handla om de stora sakerna i livet. Idag handlar det om att jag plötsligt befann mig på väg till stan (vilket är Växjö) med den fasta föresatsen att besöka Umbra, som är en garnaffär jag fått tips om av skolans textillärare. Jag gick dit i akt och mening att köpa svart garn (och accentfärger) för en svart hoodie till sonen, men blev handlöst förälskad i ett helt ljuvligt ullgarn som mest påminde om hår-extensions/rastagrejer. Det fanns i en massa sköna färgblandningar och det röda låg liksom där och bara ville följa med mig hem. Jag har ju grunnat på julklappar till Matilda och det här ska definitivt bli en sådan! Det blir en grov tröja (slutar strax ovanför naveln, ungefär) med långa ärmar. Stickor nr 15 så gissa hur lång tid det kommer att ta... Jag har redan stickat klart framstycket och bakstycket ikväll. Imorgon gör jag ärmarna. Först var det lite tveksamt; jag har inte stickat sedan barnen var små men det visade sig vara ungefär som att cykla - man glömmer det aldrig. När jag väl hade nystat garnet och hade stickorna i händerna gav det sig liksom av sig självt. Och jag börjar redan fundera på vad nästa projekt ska bli... Måste alltså bli en sväng till Växjö snart igen... Köpa garn på nätet funkar inte för mig eftersom jag vill ta i garnet, känna hur det känns, bli förförd...













Efter Växjöturen var jag på After Work. Uppslutningen är pinsamt usel, men vi som ändå är där har roligt! Det har blivit så att vi kör en timmes bowling och samtidigt som vi skrattar oss fördärvade så blir vi faktiskt bättre och bättre. och då blir det ju ännu roligare. Jag ska faktiskt dit imorgon också, för en bowlingrunda och ett par öl. Dock i annat sällskap.

Ikväll satt jag och kollade Skolakuten medan jag stickade, Sedan var det ett program om Sonja Åkesson och jag insåg att jag har läst henne alldeles för lite. Nästan inget alls, faktiskt. Det måste det rådas bot på. Men jag har några andra läsprojekt att fullfölja först, så jag skrev upp henne i min att-läsa-lista.

First things first.

Jag fick förresten en barndomsflashback i garnaffären. Garnet kom ju i härvor i stället för nystan och jag frågade tjejen i butiken hur jag enklast skulle nysta upp det.
- Tja, sa hon, har du ingen karl som kan hålla det så kan du ju ta hjälp av en köksstol.
Då mindes jag det, plötsligt... alla de där gångerna då jag fick sitta och hålla garnhärvorna åt mamma medan hon nystade. Hur kunde jag glömma det? Jag minns att vi ofta gjorde det på kvällarna och att det var lite mysigt samtidigt som jag fort blev trött i armarna.

Jag ska ringa min mamma imorgon.