Jag tycker det är verkligt roligt att laga mat. Om jag har sällskap. Eller lagar för att äta tillsammans med någon/några annan/andra. Det behöver inte vara något märkvärdigt eller überpyssligt, bara det är gott.
Men att laga mat till mig själv är absolut skittråkigt. What's the point, liksom? Det är en av singellivets ledsamheter - att inte laga mat tillsammans med någon och sedan äta ihop. Så jag gör det ganska sällan, nuförtiden.
Men idag kände jag att det ju ändå är Fin Fredag och jag kanske borde äta något mer upphetsande än pasta med lite riven ost. Jag var faktiskt inte sugen på rot- och grönsaker som sakta fått mjukna i ugnen, vilket annars är en favorit. Så jag snodde ihop en lite thaiinspirerad soppa. Allehanda grönsaker, kokosmjölk, currypasta (den röda som fanns i kylen), grönsaksfond, lite andra krydderier, några droppar lime och sedan några rejäla nävar räkor i det. Det blev faktiskt riktigt gott, trots att arbetsinsatsen maximalt kan ha varit tio minuter.
Nu sitter jag och smälter maten, lyssnar på Porcupine Tree's Glass Arm Shattering och om en stund ska jag dricka ett glas vin, eller två. Baföratt, liksom. Låter det sorgligt? Hmm... Nej, det är det inte. Mest bara lite... tråkigt.
fredag, juni 27, 2008
... i vilken vår hjältinnna snor ihop något
Etiketter:
ensamhet,
middagsmat,
musik,
porcupine tree,
singellivet,
thaisoppa,
vin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar