... i vilken vår hjältinna intagit sängläge

Det är mysigt att släcka ner överallt och sedan krypa i säng med en bra bok och laptopen inom räckhåll. Stereon på, förstås, på låg volym. Jan Johansson, Miles Davis och Billie Holiday i CD-växlaren sitter fint efter den tidiga kvällens Marilyn Manson galore.

När jag var i affären tidigare för att hämta ut något på en avi passade jag på att handla lite mjölk och jäst, också. Före mig i kassakön stod en man i min egen ålder - kanske något eller några år yngre - med sitt nytvättade hår i en prydlig hästsvans. Skägget var ansat och jeansen såg ut att vara rena. Han gav ett nästan högtidligt intryck. Han hade fått någon form av rekvisition, på 180 kronor, från individ- och familjeomsorgen (vilket är det uttryck han använde, istället för att bara säga "socialen") och hade handlat bananer, en melon, äpplen och jordgubbar och två paket cigaretter (vilka han förklarade att han skulle ta till ur egen ficka om de 180 inte räckte till). Kassörskan trilskades med honom om legitimationen, för de där ynkans 180 spännen. Han hade ingen. Inte med sig i alla fall och han bemödade sig verkligen om att tala lugnt, artigt och med bibehållen värdighet, snudd på ödmjukt, och försöka förklara att han ju ofta handlar i affären och torde vara känd av personalen. Men hon stretade emot. Jag tände till; vafan... t o m jag känner ju igen honom... har växlat några ord, rentav, eftersom han - via min exsambo - förstått att jag gillar musik och han ville diskutera sjuttiotalsmusik en gång när jag satt på en bänk vid torget och väntade. Jag funderade seriöst på att lägga mig i och legitimera mig som hans ombud, när hon plötsligt suckade högljutt - som om han var den som ställt till besvär? - och muttrade något och tog emot rekvisitionen. Han såg lite mindre ut, lite solkigare, när han slutligen kunde packa ner sina varor i kassen och gå ut. Kanske hade han tänkt sig en liten festlig och mysig onsdagskväll? Kanske skulle han bjuda sin gamla mamma, eller rentav ett barn (om han har något - inte vet jag?), på fruktsallad och en stunds samvaro - utan alkohol... utan droger... utan bråk och slambang..? Jag hoppas det blev som han hoppats, vad det nu än var, trots att hans axlar slokade när han lämnade butiken och gick ut...

Själv cyklade jag hem, bakade en trave goda limpor som bland annat innehöll dinkelmjöl, solrosfrön, olivolja, salt och lite torkad oregano och pratade en långlång stund med Matilda i telefon. Det smakade gott, lite senare, med en stor mugg te (klassisk Earl Grey, som jag aldrig tröttnar på, med lite socker och en skugga mjölk) och Kunskapskanalens återkommande program om Albert Kahns enorma foto- och filmarkiv - Archives de la planète - som lär innehålla 72000 färgbilder och 170000 meter film...

Och paketet som avin handlade om..? Det var en välkomstbok från Bang! fast det var så längesedan jag tecknade prenumerationen och den kommer så sällan att jag sånär glömt att jag har en prenumeration.

Boken: De skamlösa av Sisela Lindblom.

















Baksidestexten: "Tito och Nathalie jobbar tillsammans på en damtidningsredaktion. Två moderna och skamlösa unga kvinnor, väninnor men utan överdriven lojalitet. Nathalie drömmer om att producera porrfilmer med kvinnor i de ledande rollerna. Hon har också planer på att rädda en eskorttjej från misären i öst, och ge henne en roll i sin film. Tito är besatt av drömmen om sitt bröllop och när hon träffar Erik, som är nybakad advokat från en fin familj, får hon äntligen möjlighet att förverkliga sitt projekt. Erik är upptagen med att göra Tito till sin drömkvinna, men hans första kärlek - som inte alls passade in i hans mall för hur en kvinna ska bete sig - dyker hela tiden upp i hans medvetande och stör honom. De skamlösa är en skrämmande realistisk skildring av gränslös självupptagenhet, kärlekens kommersialisering och sexlivets globalisering."

Men... hmm... var det det bästa de kunde åstadkomma? *suck* och *gäsp*
Jag tar nog itu med På drift, istället.

Sweet dreams, me lovely ones...