Tänkte ägna en stund åt att presentera min familj, faktiskt. Bara den närmaste, då. Dvs mina barn. I förlängningen har jag annars tre yngre syskon (syster, bror, syster) av vilka jag har bra kontakt med två och ingen alls med en - henne brukar jag benämna "den äldre, griniga", fast hon är yngre än jag. Dock är hon äldre än "den yngre, trevliga" som är yngst av oss alla. Brorsan är nummer 3 i syskonskaran. Han bor i Göteborg med sin rätt nya flickvän som är en helt ljuvlig kinesiska, från Singapore, med franskt pass. "Den yngre, trevliga" bor utanför Karlstad med sambo och tre barn. Yngst av dessa är lille L som föddes i mitten av maj. "Den äldre, griniga" bor i Örebro.
Föräldrar har jag också. En av varje kön. De bor också i Örebro, men har ett hus i Värmland, upp mot norska gränsen, där de tillbringar mycket tid. Den relationen får nog ägnas en egen blog, vid tillfälle...
Och så har jag några kusiner och fastrar och en moster. De jämnåriga kusinerna på fädernet är två och vi ses rätt ofta, tillsammans med brorsan och den av fastrarna som också är jänmnårig, på s k "kusinträffar". Desssa försiggår företrädesvis på någon gemytlig krog i Göteborg. Min äldre halvbror, a k a "Michael-Hutchence-look-aliken" är alldeles för bohemisk (läs: ostrukturerad) för att komma ihåg sådana världsliga saker så han är aldrig med. Det är synd, för han lärde mig älska Miles Davis.
Men barnen, alltså. Fyra stycken hann jag med att producera under loppet av 6½ år. Så ni läsare som har småbarn; tro mig - jag vet hur ni kan ha det. Ni bara går hemma och myser, bakar kanelbullar, småpysslar och läser hyllmetrar av bra böcker. Så hade jag det, i alla fall. Ehmm.. vad jag minns... Åtminstone: hav hopp! De BLIR stora. Förr än ni anar...
Matilda är äldst av mina barn. Född -82. Hon är precis som på bilden; glassig och ljuvlig. Dessutom är hon kaxig, framåt och självständig. Grymt begåvad. Inte minst språkligt. Talar flytande engelska, franska och numera även norska. En fixare av rang. Och så löser hon soduko på "djevelsk" nivå, i raketfart. Reser gärna ensam till jordens alla hörn. Innehar dock pojkvän, nu, så nästa resa blir väl tillsammans med honom, kanske. Bor i Norge sedan 2001. Är barchef på ett fjällhotell (Skarsnuten, Hemsedal) med vidunderligt läge. Dessförrinnan bodde hon ett år i Bulle, Schweiz. Lyssnar på allt från svåra franska chansons till techno. Har helt klart ärvt mitt läsintresse. Bokslukare!
Jenny. Född -84 och en absolut filosof. Tänker, funderar och är oerhört empatisk. Hon är som klippt och skuren för att arbeta med ungdomar som råkat i bekymmer av olika slag. Jag är övertygad om att det kommer att bli så en dag. Spontan, jättesöt, kärleksfull och alltid glad! Favoritintresset är att åka på festival och att ha ROLIGT. Dessutom hör hon till de där avundsvärda som är både språkligt och matematiskt begåvade. Älskar Guns'n'Roses, Korn och Freak Kitchen. Bor också i Norge. Sedan 2-3 år. Hemsedal under vintersäsongen, Oslo annars. Läser gärna, men då ska det helst vara Minette Walters. Gillar att träna. Mammigast av barnen, helt klart!
Johanna. -87. Bor hemma hos mig, men är på väg att flyga ut. Inte alls omöjligt att det blir Norge för hennes del också. Oslo isåfall, och tillsammans med Jenny. Känslig, hemkär, omtänksam och grymt affärssinnad. Johanna har klarat hela gymnasietiden på enbart sitt studiebidrag och på att göra smarta affärer (företrädesvis med kläder, skor/stövlar och accessoarer) via nätet. På så vis har hon alrig behövt låna en krona av mig, och har dessutom kunnat finansiera sitt eget "klädmissbruk". Bär upp kläder som en drottning! Gled in på black metal i sjuan och var skolans enda hårdrockstjej. Egensinnig och självständig går hon fortfarande sin egen väg. Drar nu åt goth- och industrihållet. Besöker ofta Monochrome och liknande obskyra tillställningar i Göteborg. Duktig på fotografering (det är hon som tagit fotot på Jenny) och grafisk framställning. Liksom Jenny är hon både språk- och mattebegåvad.
Och här är Linus. -89. Även kallad Lillebror (pa pa pa paaa.. bli inte som jag när du blir stoor...), Lillmysen och Bobbo. En skoltrött ung man som nu tagit ett sabbatsår (på obestämd tid) från Mediaprogrammet för att jobba och lära sig slipa stengolv. Här vilar inga sorger, minsann. Bjuder på sig själv och driver med allt och alla - inte minst med sig själv vilket är en skön egenskap. En matte- och språkbegåvad Flickornas Laban i jättestora reggaeinspirerade skejtarkläder, som glider omkring i tillvaron, på sin bräda. Han kom hem i våras och hade - helt utan förvarning - rakat av sig sina fina dreads. Bakom den coola fasaden finns en mjuk och skön djuping och tänkare som aldrig har tyckt det är pinigt att kramas med sin mamma - så att polarna ser det - eller säga att han älskar henne. Samma med syrrorna. OCH deras kompisar, men troligen av andra skäl... *host* Bor varannan vecka hos mig, och varannan hos sin far, men är troligen på väg att flytta till sin far på heltid ett tag, för att sedan bo ensam om han inte ska tillbaka till skolan, vill säga. Konstnärlig kille som i första hand kanaliserar detta genom graffitti. Ibland på s k "laglig vägg", men oftast inte. Försvarar ofta sin konst genom att orera om att "ta sin plats i det offentliga rummet". Sa jag att han är verbal, också? *s* Lyssnar på reggae, ska, hiphop och rap - helst svenska artister, bortsett från de jamaicanska "kungarna", då. Bob Marley är hans husgud och den ende som fått honom att frivilligt skriva en lång och välunderbyggd uppsats... Har siktats på såväl Hultsfred som Uppsala Reggaefestival.
Jaaa... detta är min familj, alltså. Jag skulle kunna skriva spaltmetrar om den, men det här får räcka. För idag, åtminstone.
Nu är jag helt matt och ska stärka mig inför kvällens övningar (Närmaste Väninnan A kommer och knäcker några cider på min balkong. Jag har f ö kommit på att "närmaste" är ett klart bättre, och mer talande, uttryck än "bästa"...) med en rejäl kanna Blue Java och sköna tankar på, och om, Kärleken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar