tisdag, juli 11, 2006

... i vilken vår hjältinna går i väntans tider

Utanför fönstret smattrar regnet nu. Inne på polisstationen var det kvavt och den trevliga kriminalpolisen hade på sig en generöst urringad t-shirt och svettades ändå ymnigt. Precis som jag hade hon väntat på åska ett par dagar, utan att få sin önskan uppfylld. Men regnet är ändå något. Det blir svalt och skönt och lätt att andas. På väg hem diskuterade jag med den ertappade snattaren om det totalt respektlösa i att inte kunna skilja på mitt och ditt. Som om han inte redan visste... Som förälder är det en ringa tröst att både jag själv, och de flesta andra vuxna, har våra egna skelett i garderoben. Men livet går vidare och nu är han en erfarenhet rikare. Förhoppningsvis tar han någon sorts lärdom av den.

Inatt sov jag gott, trots boken, så den hade nog inget med gårnattens sömnlöshet att göra. Jag vaknade i hyfsad tid och klev upp för att sätta på kaffet och sedan slöboarda lite medan jag klunkade i mig ett par muggar. Tänkte på Kärleken. Väntade på att han skulle höra av sig. Sedan fick jag ett par korta, men Ljuvliga mess. Lycka! Jag satte en deg och läste en stund och sedan ringde han. Det blev ett intensivt och skönt samtal, efter ett par dygns tystnad. Utbyte av ömsintheter och sköna tankar. Kort om batteri satte stopp för samtalet, men vi ska höras igen, lite senare idag. Det här med avstånd har, som sagt, sina sidor. Det är som en ständig väntan och längtan. Både jobbigt och... underbart. Det hindrar mig från att ta något för givet. Kärleken prövas. Och stärks.

Jag har inte tagit min dagliga runda än. Det gör inget om det regnar när jag väl är ute - att överraskas av en störtskur kan t o m vara skönt - men tröskeln blir väldigt hög om det regnar redan innan jag sticker ut. Så nu väntar jag alltså på att regnet ska sluta. Också.















Egentligen skulle jag ta paraplyet och gå ut på en vanlig promenad. Neråt havet till. I det här vädret är alla badjävlar ivägskrämda till Ullared och jag skulle få ha hela stranden för mig själv. Sällan är det så vackert där som när det regnar och/eller stormar.

Medan jag tar mig en funderare på det ska jag göra en pannkakssmet till de "små" som väntar på middag, fixa mig lite Blue Java och tänka på Kärleken.

Inga kommentarer: