Visar inlägg med etikett ledighet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ledighet. Visa alla inlägg

måndag, december 29, 2008

... i vilken vår hjältinna tagit vara på solen

Jag drog på mig lager på lager med sköna, bekväma träningskläder, stoppade ner iPoden i behån och gav mig ut på en rask powerwalkmil i kylan och solen. Efter bara någon kilometer kom jag ut på lite öppnare - och därmed soligare - mark och vantarna åkte snabbt av. Helt underbart att pila fram bland highland cattle, hästar, snötyngda träd och en och annan timmerbil.

Nu har jag duschat och ätit middag och sitter och laddar för en promenad ner till byn för att proviantera lite bubbel och en rökt lammfiol samt svänga inom bibblan och se om de har Jan Guillous Men inte om det gäller din dotter inne. Jag är mycket sugen på att läsa den! Jan Guilliou hör kanske inte hemma i den litterära kanon men det skiter jag högaktningsfullt i. Han har skrivit en hel del läsvärt. Punkt. Det har Stephen King också. Han är väl inte heller betraktad som riktigt salongsfähig, men tänk... jag skiter i det också. På min litterära parnass (a k a "bokhyllan") samsas Bob Hansson med Ferlin, Diana Gabaldon med Joyce Carol Oates, Dostojevskij med Aleister Crowley, Douglas Adams med Salman Rushdie och nobelpristagare som Toni Morrison (som var en stor favorit hos mig långt innan hon fick priset), J M Coetzee och Doris Lessing med Marjane Satrapi, Robert Ludlum och Arto Paasilinna, to mention a few. En bra bok är en bra bok är en bra bok.

Tänkte förresten på det när jag var ute och plockade min mil; på svenska heter det nobel"pristagare" alt. "vinnare" medan det på engelska heter "laureate" - så jäkla mycket snyggare det låter, med en antydan om ärorik lagerkransbehängning snarare än krass tävlan (vilket iofs är mycket sannare... ;-)). Det är väldigt skönt att bara låta tankarna sväva omkring sådär, förresten. Skönt och nyttigt.

Nu ska jag gå till byn. Sedan ska jag hem och laga mig en kanna kaffe och mysa till det. dammsugningen får vänta tills imorgon. Dammråttorna smiter knappast...

onsdag, mars 26, 2008

... i vilken vår hjältinna reflekterar lite över livets krumbukter

Åh, vad skönt med en ledig dag. Jag har verkligen känt mig fri. Jag hade visserligen tvättstugan bokad, men jag hade så lite tvätt att det nästan kunde kvittat. I övrigt har jag läst, slösurfat, fixat lite med biljetter (bl a Sven Zetterberg på fredag, med några sköna typer!), gjort ett par ärenden, blivit klippt, lekt med Fröken, skrattat gott åt helt galet roliga Couplingsnuttar på YouTube, lyssnat på T. Rex, 10cc, Sven Zetterberg, Jethro Tull, Jesus Christ Superstar och Swallow The Sun. Vikt tvätt, smsat, haft en hantverkare här för att fixa något skydd på balkongen, skrivit några mejl, gett mina fötter ett varmt bad och massage, dansat lite, ätit mackor och slasat runt mest.

I morgon blir det träning.

Veckans övning i Skrivarkalendern är att gå ut och lägga märke till allt som håller på att födas, och sedan skriva om mina intryck. Hmm... Det är ju vinter ute..? Men jag får väl ge mig ut på en spaningstur efter träningen, då.

~~~~ telefonsamtalsavbrott ~~~~

Jag har tänkt mycket idag, också. Tänkt på hur livet krumbuktar sig och hela tiden finner nya, spännande vägar just när man trodde att man hade bäring på något landmärke. Lite som en obändig älv som ska nerför berget och vidare, ut mot havet.

En gång... i en blogg några år från här och nu... skrev jag att jag kände mig som att jag inte befann mig i den där älven, utan istället stod bredvid och såg livet flyta förbi, med mig som frustrerad åskådare. Up shit creek and no paddles, typ.

Men det var då, det. Jag tog helt sonika och vadade ut och började simma ut mot strömfåran, där det är som djupast och man inte kan sätta ner fötterna - och jag har aldrig ångrat det! Visst blir det lite läskigt ibland, när stränderna är branta och det skummar och yr och jag inte alltid känner att jag har koll på vart det bär. Erfarenheten har dock lärt mig att om jag bara slappnar av, håller mig flytande och inte får en massa vatten i luftvägarna så kommer det lugnare passager, jag har lärt mig kroppssurfa och ibland uppsöker jag lite bakvatten där jag kan kajka in och hämta andan. Men framåt går det hela tiden. Och jag älskar det!

















Avanti, me lovely ones! Never
ever give in!

måndag, februari 18, 2008

... i vilken vår hjältinna vill tävla














Under morgonens bloggpromenix kikade jag in hos IT-mamman, halkade vidare till Salt och hamnade sedan - av fullt logiska skäl - här. Och tvärtände direkt på idén! Johanna kommer hit i eftermiddag; då vet jag vad vi ska göra. Inte ikväll, alltså - men kanske imorgon? Sopskåp kan vara det tristaste som finns, näst städskåpet. Blir pimpningen lyckad ska jag gripa mig an städskåpet också!

I P1 recenseras premiären av Mästaren och Margarita. Jag läste Bulgakovs bok för några år sedan, men kunde inte fångas av det där magiska den påstås ha. Själva idén var ju fiffig - Djäveulen besöker Moskva - men jag tyckte den bitvis var ganska tråkig, faktiskt. Ungefär som en seg lördagskväll när man blivit sjuk, tackat nej till en riktigt rolig fest och sedan upptäcker att man kanske hade orkat ändå... Jag kanske borde ge den en chans igen? Det är inte alltid så lyckat att läsa något bara för att någon annan anser att man borde - det försöker jag hålla i minnet även i mitt jobb.

Idag är jag ledig och ska försöka hitta balansen mellan att lata mig och vara egoistisk å ena sidan och få lite vettigt uträttat härhemma (dammsuga, diska, fiffa & moffa) å den andra.

Troligen kommer jag att hamna här istället, vid min lilla platta, svarta älskling. ;-)

torsdag, december 20, 2007

... i vilken vår hjältinna drar till det














Nu, mina vänner, är stunden här; nu går jag på jullov. Inom några få skälvande minuter loggar jag ur, släcker lampan på mitt arbetsbord, låser dörren och går hem. Jag ska inte sätta min fot här förrän den 7 januari 2008. Det låter något det.

Jag, och några kollegor, avrundade terminen med att först låta alla klasser möta varandra i en stor dragkampsturnering och när en vinnarklass (9A) utkorats gick vi in och ägde dem, som ungdomarna brukar säga. Eleverna påstod att vi vann för att vi är så... feta..?

Vi
säger att vi rockar fett.