"Dagen som igår gav ett minne kvar, och en tingeling souvenir..."
Tjohej! Igårkväll var jag på nostalgitripp! Gode vännen PN dök upp och efter att ha ätit och delat en flaska Masi gick vi ner till Hwitans trädgård för att avnjuta Pugh 69, dvs Pugh, Jojje och Loffe som ju spelade in "Ja dä ä dä" tillsammans, kompletterade med basisten Ulf Jansson.
P skulle plåta och jag hade lovat honom att hålla reda på setlisten, eftersom han skulle skicka in bilderna & lite såna goa grejer till Expressen. Som vanligt var falkenbergspubliken totalt keff, men det skiter jag i. De SATT ner hela konserten. Vad är det för FEL på dem? Hur kan man sitta still när det svänger som satan?
Vi var typ fem framme vid scenen... jag, tre andra tjejer och en kille som verkligen diggade Pugh och som dessutom hade den goda smaken att bjuda mig på öl.
Vi bjöds på lite allt möjligt, inte bara tidiga grejer (vilket jag hade trott), utan en skön blandning av Pugh, en Grymlingslåt (Mitt bästa för dig) och tre Jojjevisor från Godda', Godda'. Dock inte Kalles Klätterträd vilket jag hade hoppats på.
Jag frågade honom efteråt och han sa att han inte hade med sig någon akustisk gitarr... Inte fick jag höra Grävmaskin, heller. Men däremot en ruggigt tung version av Stinsen i Bro - så jag var lycklig i alla fall!
Pugh och Jojje Wadenius var i fin form och det kändes som något av en återupptäckt just med Jojje, för mig. En riktigt skön gitarrist och de t o m jazzade till det lite här och var! Basisten Ulf Jansson var både kompetent och trevlig att vila ögonen på. Söt dam hade han också och supergulliga ungar. Loffe var faktiskt bara... lam. Så han får inte vara med på bild här.
Som vanligt uppstår också ett och annat möte när man är ute. Inte minst i toakön, eftersom jag aldrig kan vara tyst. Det finns en tjej i min ålder som jag känner VÄL igen (ser henne ofta på stan) men vi känner inte varann. Hon stod framför mig och efter att ha utbytt de vanliga fraserna om att man egentligen borde ta pissoaren och slippa köa så förbenat, så sa hon liksom bara rakt ut:
-Min pojkvän spelar bas i Maryslim.
- Aha, sa jag (något konfunderad över varför hon sa så). De har ju spelat på SRF, jag såg dem där 2004.
Och plötsligt blev jag tydligen hennes nya bästis. Hmm...
Dessutom - i samma kö - någon minut senare - stötte jag ihop med C. som hör till mitt "gamla" liv. Hon och hennes man (Mr & Mrs Perfect Life) tog min exmakes parti när vi skildes (trots att de mycket väl kände till hur landet låg...) och vi har inte växlat ett ord på säkert 4-5 år. Men NU var det hej och gullegull och "hur äääär det?" och sånt. Orsak: Idyllen är sönderslagen. Hon långtidsvänstrade med en gift karl i deras närmaste vänkrets. Nu är de skilda, de också. Och då duger jag? BAH!
Syrran & Co åkte hem igår, efter lunch, och det blev alldeles TYST här. En lite märklig känsla.
(Storkusinen Linus och lille Leo, 2 mån)
(Wiggo, 3½)
(Fanny, 9½)
Well, well, well... Idag är jag lite småseg. Vi gick ju inte hem efter spelningen utan fortsatte till Harrys en sväng, också. Och så satt vi på balkongen och rundade av med en cigg. Ja, inte jag då - jag röker inte - men PN. Så nu ska jag sova lite middag, tänkte jag, och sedan får det bli Rundan, en kanna Pasión Colombia och teleprat med Kärleken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar