Åh, vad läckert det knuser och knastrar under klackarna när man krossar ekollon under dem. Ekarna här - och de är många - fäller ekollonen nu och det ligger massor överallt. Står man tyst en liten stund hör man dem falla med små plopp mest hela tiden och rätt vad det är kan man få ett i huvudet, också. Underbara älskade höst!
Idag förlängde jag min powerwalkrunda lite, för att fira solen och värmen som kommit tillbaka för några dagar. Uppe i Krysseboda, vid det lilla röda huset (som jag lagt bild på någon stans här i bloggen), eldades det löv och grenar och det doftade underbart och ljuvligt höstigt. Jag kan inte låta bli att just vid sådana tillfällen tänka på hur det skulle vara att ha ett litet eget rött hus där jag kunde elda i trädgården om hösten, och mysa vid min vedspis om vintern. Men sedan hinner verkligheten upp mig och jag inser att lägenhet nog är det bästa alternativet, ändå...
... och sonen mailar från Norge. Han har påbörjat nya jobbet på Tropicana och trivs fint, såhär långt. Soft, varmt, gott och bra betalt. Han har inte fått riktigt full tid än, men knäcker extra på Skarsnuten emellanåt. Han låter glad i mailet och jag ser fram emot att snart få åka upp och hälsa på!
Härinne lyser tända ljus och jag kurar ihop mig i soffan med filt, kuddar och en bra bok. Det är inte så dumt att leva, trots allt...
Inlägg
2 kommentarer:
nu har jag gjort egen lövhög! :)
Vacker är den!
Skicka en kommentar